သမိုင္​း

Theme images by Storman. Powered by Blogger.

Text Widget

Sports

Gadgets

Blog Archive

Travel

Definition List

Showing posts with label Party. Show all posts
Showing posts with label Party. Show all posts

Sunday, March 19, 2017

ZNC propagates in 1990 Election

Zomi National Congress
Zomi National Congress party (ZNC) is one of the political parties registered to military government of Myanmar in 1988, under the multi-party election law. The name Zomi wastaken to denote our true identity as we call ourselves “Zomi”. “Zomi” known as Chin in Myanmar, is one of the ethnic groups who signed Panglong Agreement in 1947 to join Union of Burma.

The party headquarters was located at Tiddim, Chin State. Zomi people from Tiddim,Tonzang, Kalemyo and Tamu township joined the party to be their national party and it was the strongest ever among its people. The party has been able to educate the people about democracy and human rights during the campaign for election.

The main objectives of the party are :-
 To proclaim our national identity, “Zomi”,-
 To establish democratic government and federal union of Myanmar,-
 To implement free market economy in Myanmar,-
 To respect the Panglong Agreement and its democratic rights.
The party was given a chance to campaign on national television in Myanmar in which the President proudly delivered a campaign massage to the public. 

ZNC was one of the founding member parties of the United Nationalities League for Democracy (UNLD) which comprised of all the ethnic nationality parties in Myanmar. From Chin state, along with Zomi National Congress, Chin National League for Democracy, Mroor Khami National Solidarity Organization and Mara People's Party are working together under the umbrella of UNLD. ZNC played a leading role when UNLD and National League for Democracy (NLD) formed alliance to formulate the policies for the future of Myanmar.

During the multi-party general elections in May, 1990, ZNC contended in four constituencies: Tiddim-I, Tiddim-II, Tonzang and Kalemyo-II, and won at two constituencies. The President,Pu Chin Sian Thang, and the General Secretary, Pu Thang Lian Pau were elected from Tiddim-II and Tonzang respectively. In Chin state, the member parties of UNLD won eight of thirteen seats, four seats by NLD, and one by National Unity Party (NUP).

In March 1992, the military government abolished ZNC and banned from its political movement. From then on, military intelligence tightened its grip on its movement, followed by detentions and interrogations of its leaders.

In 1993, military government of Myanmar convened the so-called National Convention which had never come to a conclusion and which had never passed a single resolution.Government hand-picked some representatives and leaders of Shan National League for Democracy (SNLD) and NLD were invited to attend the National Convention, but only to walk out later. An elected member from UNLD was the only representative among ethnic political parties besides SNLD.

Although the military government did not recognize the result of the national elections, ZNC,along with UNLD members continued the movement for democracy and human rights. SinceZNC was not allowed to attend the National Convention, ZNC submitted some basic principles for the constitution of future Myanmar through UNLD that drafted a proposed constitution.

The basic principles of the Constitution proposed by ZNC are:-
 A Federal Democracy system,-
 Limited power to the Federal and residue power to the State,-
 Two Chambers of Parliament, and-
 Equal membership of representative from ethnic nationalities to Upper Chamber of Parliament.

In 1996, ZNC and three other ethnic parties, SNLD, Mon National Democratic Front(MNDF) and Arakan League for Democracy (ALD) joined together and asked NLD to take initiative for national reconciliation. In 1997, ZNC, SNLD, MNDF, ALD and NLD agreed to work together for democracy and future of Myanmar. Series of discussion were made onrebuilding the nation, formulating the constitution of future Myanmar and the role of ethnic nationalities in the Union. ZNC discussed especially on the role of ethnic nationalities in building the nation during the Panglong Conference and in the rebuilding of the nation in the future. The NLD party and Daw Aung San Suu Kyi were convinced that without ethnic nationalities, the rebuilding of a democratic nation will be impossible. All the participating parties understood the importance of a dialogue and cooperation between the NLD and ethnic parties. It was cleared that the political solution for national reconciliation has to have tripartite dialogue among NLD, the military government, and ethnic nationalities.

In 1998, leaders of ZNC, SNLD, MNDF and ALD jointly submitted a petition to the ruling military government. The petition mainly focused on national reconciliation and asked:-
 To recognize the result of 1990 multi-party general elections,-
To start a tripartite dialogue among the military government, NLD and ethnic nationalities,-
To convene the people’s parliament as soon as possible, and-
To respect freedom of the press, political freedom and human rights.

The petition was simply ignored by the military government and rather the leaders wereinterrogated and detained without any legal charges.

The cooperation and mutual understanding between ZNC, SNLD, MNDF, ALD and NLD gained political strength to stand firm for democracy. In the end of 1998, Committee Representing the People’s Parliament (CRPP) was formed by representatives of above-mentioned NLD, ZNC, SNLD, MNDF and ALD. The military government immediately took action by detaining members of the CRPP. CRPP became the target of military intelligence even though it was internationally recognized by foreign governments and institutions. Leaders of ZNC have been actively involved in the movement of CRPP which later increasedits members.

Later on, ZNC was one of the main sponsors to form United Nationalities Alliance (UNA)comprising of all the ethnic nationality parties which contended in 1990 general elections. UNA has become a political platform for all the ethnic nationalities to stage their rights and demand together. 




Sunday, May 8, 2016

NLD ကုိ အားကုိးလုိ႔ မျဖစ္ေၾကာင္း ဦးခြန္ထြန္းဦးေျပာ

NLD အစိုးရကို တုိင္းရင္းသားေတြ အားကိုးလို႔မရေတာ့ေၾကာင္းနဲ႔ တိုင္းရင္းသား မဟာမိတ္အဖဲြ႔ေတြနဲ႔ တိုင္းရင္းသား လႊတ္ေတာ္ကုိယ္စားလွယ္ေတြကိုသာ အားကိုးရမွာ ျဖစ္ေၾကာင္း ရွမ္းတိုင္းရင္းသားမ်ား ဒီမိုကေရစီအဖဲြ႔ခ်ဳပ္ ဥကၠဌ ဦးခြန္ထြန္းဦးက ေျပာပါတယ္။
ဒီကေန႔ ရန္ကုန္ၿမိဳ႕ ရွမ္းတုိင္းရင္းသားမ်ား ဒီမိုကေရစီအဖဲြ႔ခ်ဳပ္ SNLD ရံုးခ်ဳပ္မွာ က်င္းပတဲ့ ညီညြတ္ေသာ တိုင္းရင္းသား လူမ်ိဳးမ်ား မဟာမိတ္အဖဲြ႔ UNA အစည္းအေဝးမွာ ဦးခြန္ထြန္းဦးက တက္ေရာက္လာတဲ့ တုိင္းရင္းသားေခါင္းေဆာင္ေတြကို ရွင္းျပခဲ့တာျဖစ္ပါတယ္။
"အားကိုးတႀကီးနဲ႔ မဲထည့္လိုက္တယ္၊ ထည့္လိုက္တဲ့အခါက်ေတာ့ ရလာဒ္က ရခိုင္ကိစၥမွာ ေတာ္ေတာ္ေလးကို သိသိသာသာႀကီးျဖစ္သြားၿပီ၊ အဲ့ဒီေတာ့ ဆိုလိုျခင္းကေတာ့ ဘယ္နည္းနဲ႔မဆို NLD သည္ တိုင္းရင္းသား အေရးအတြက္ကေတာ့ သိပ္အားမကိုးရေတာ့ဘူး၊ တိုင္းရင္းသားေတြအားကိုးစရာဆိုလို႔ UNA ဒါမွမဟုတ္ NBF ရွိခဲ့ရင္လည္း NBF  ျဖစ္လာမွာေပါ့ဗ်ာ၊ ေနာက္ၿပီးေတာ့ က်ေနာ္တို႔ လႊတ္ေတာ္မွာတက္ေနတဲ့ တိုင္းရင္းသား လႊတ္ေတာ္ကိုယ္စားလွယ္ေတြေပါ့ေနာ္"
အဲ့ဒီအစည္းအေဝးမွာ အရင္က အဖဲြ႔ဝင္ ၈ ဖဲြ႔ရိွတဲ့ UNA ကို ေနာက္ထပ္အဖဲြ႔ ၄ ဖဲြ႔ကို လက္ခံလိုက္ၿပီး အခုဆိုရင္ အဖဲြ႔ဝင္ ၁၂ ဖဲြ႔ ရိွပါတယ္။ အသစ္ဝင္ေရာက္လာတဲ့ အဖဲြ႔ေတြကေတာ့ ခူမီး (ခမီ) အမ်ိဳးသားပါတီ၊ ဓႏုတုိင္းရင္းသား လူမ်ိဳးမ်ား ဒီမုိကေရစီ ပါတီ၊ ရခုိင္မ်ိဳးခ်စ္ပါတီ၊ ၿမိဳအမ်ိဳးသား ဒီမုိကေရစီပါတီေတြျဖစ္ပါတယ္။
လက္ရိွ အမ်ိဳးသားလႊတ္ေတာ္ ဒုတိယဥကၠဌ ဦးေအးသာေအာင္က ၂၁ရာစု ပင္လံုညီလာခံက်င္းပရင္ေတာင္ ဖက္ဒရယ္ျပည္ေထာင္စုျဖစ္ဖို႔ အလားအလာ နည္းေနေသးေၾကာင္းနဲ႕ စိတ္မေလ်ွာ့ၾကပဲ ႀကိဳးစားၾကဖို႔ လိုအပ္ေၾကာင္း ေျပာပါတယ္။
ညီညြတ္ေသာ တုိင္းရင္းသား လူမ်ိဳးမ်ား မဟာမိတ္အဖြဲ႔ (UNA) အစည္းအေဝးကုိ ရန္ကုန္ၿမိဳ႕ ၉ မုိင္က ရွမ္းတုိင္းရင္းသား ဒီမုိကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ (SNLD) ရုံးမွာ က်င္းပခဲ့ပါတယ္။ အဲ့ဒီအစည္းေဝးမွာ UNA အဖြဲ႔ဝင္အျဖစ္ ပါဝင္ခြင့္ရဖုိ႔ တင္ျပထားတဲ့ တုိင္းရင္းသား ႏုိင္ငံေရးပါတီေတြကုိ လက္ခံသင့္၊ မသင့္ ကိစၥနဲ႔ UNA အဖြဲ႔ရဲ႕ ေရွ႕လုပ္ငန္းစဥ္ေတြကုိ ေဆြးေႏြးခဲ့ၾကပါတယ္။
RFA သတင္းေထာက္ ကုိေက်ာ္ထြန္းႏုိင္က တင္ျပထားပါတယ္။

Unicode
NLD အစိုးရကို တိုင်းရင်းသားတွေ အားကိုးလို့မရတော့ကြောင်းနဲ့ တိုင်းရင်းသား မဟာမိတ်အဖွဲ့တွေနဲ့ တိုင်းရင်းသား လွှတ်တော်ကိုယ်စားလှယ်တွေကိုသာ အားကိုးရမှာ ဖြစ်ကြောင်း ရှမ်းတိုင်းရင်းသားများ ဒီမိုကရေစီအဖွဲ့ချုပ် ဥက္ကဌ ဦးခွန်ထွန်းဦးက ပြောပါတယ်။
ဒီကနေ့ ရန်ကုန်မြို့ ရှမ်းတိုင်းရင်းသားများ ဒီမိုကရေစီအဖွဲ့ချုပ် SNLD ရုံးချုပ်မှာ ကျင်းပတဲ့ ညီညွတ်သော တိုင်းရင်းသား လူမျိုးများ မဟာမိတ်အဖွဲ့ UNA အစည်းအဝေးမှာ ဦးခွန်ထွန်းဦးက တက်ရောက်လာတဲ့ တိုင်းရင်းသားခေါင်းဆောင်တွေကို ရှင်းပြခဲ့တာဖြစ်ပါတယ်။
"အားကိုးတကြီးနဲ့ မဲထည့်လိုက်တယ်၊ ထည့်လိုက်တဲ့အခါကျတော့ ရလာဒ်က ရခိုင်ကိစ္စမှာ တော်တော်လေးကို သိသိသာသာကြီးဖြစ်သွားပြီ၊ အဲ့ဒီတော့ ဆိုလိုခြင်းကတော့ ဘယ်နည်းနဲ့မဆို NLD သည် တိုင်းရင်းသား အရေးအတွက်ကတော့ သိပ်အားမကိုးရတော့ဘူး၊ တိုင်းရင်းသားတွေအားကိုးစရာဆိုလို့ UNA ဒါမှမဟုတ် NBF ရှိခဲ့ရင်လည်း NBF  ဖြစ်လာမှာပေါ့ဗျာ၊ နောက်ပြီးတော့ ကျနော်တို့ လွှတ်တော်မှာတက်နေတဲ့ တိုင်းရင်းသား လွှတ်တော်ကိုယ်စားလှယ်တွေပေါ့နော်"
အဲ့ဒီအစည်းအဝေးမှာ အရင်က အဖွဲ့ဝင် ၈ ဖွဲ့ရှိတဲ့ UNA ကို နောက်ထပ်အဖွဲ့ ၄ ဖွဲ့ကို လက်ခံလိုက်ပြီး အခုဆိုရင် အဖွဲ့ဝင် ၁၂ ဖွဲ့ ရှိပါတယ်။ အသစ်ဝင်ရောက်လာတဲ့ အဖွဲ့တွေကတော့ ခူမီး (ခမီ) အမျိုးသားပါတီ၊ ဓနုတိုင်းရင်းသား လူမျိုးများ ဒီမိုကရေစီ ပါတီ၊ ရခိုင်မျိုးချစ်ပါတီ၊ မြိုအမျိုးသား ဒီမိုကရေစီပါတီတွေဖြစ်ပါတယ်။
လက်ရှိ အမျိုးသားလွှတ်တော် ဒုတိယဥက္ကဌ ဦးအေးသာအောင်က ၂၁ရာစု ပင်လုံညီလာခံကျင်းပရင်တောင် ဖက်ဒရယ်ပြည်ထောင်စုဖြစ်ဖို့ အလားအလာ နည်းနေသေးကြောင်းနဲ့ စိတ်မလျှော့ကြပဲ ကြိုးစားကြဖို့ လိုအပ်ကြောင်း ပြောပါတယ်။
ညီညွတ်သော တိုင်းရင်းသား လူမျိုးများ မဟာမိတ်အဖွဲ့ (UNA) အစည်းအဝေးကို ရန်ကုန်မြို့ ၉ မိုင်က ရှမ်းတိုင်းရင်းသား ဒီမိုကရေစီအဖွဲ့ချုပ် (SNLD) ရုံးမှာ ကျင်းပခဲ့ပါတယ်။ အဲ့ဒီအစည်းဝေးမှာ UNA အဖွဲ့ဝင်အဖြစ် ပါဝင်ခွင့်ရဖို့ တင်ပြထားတဲ့ တိုင်းရင်းသား နိုင်ငံရေးပါတီတွေကို လက်ခံသင့်၊ မသင့် ကိစ္စနဲ့ UNA အဖွဲ့ရဲ့ ရှေ့လုပ်ငန်းစဉ်တွေကို ဆွေးနွေးခဲ့ကြပါတယ်။
RFA သတင်းထောက် ကိုကျော်ထွန်းနိုင်က တင်ပြထားပါတယ်။

Src: RFA

Tuesday, September 1, 2015

Zogam ah MP ten ong sem le uh..


Tua ciangin anop dan ding pen anuai-a bang hong piang ding hi.
1.Gamdang Company thupi tuamtuam tawh i gam ah nasem khawl ding.
2. Kum Sawmnih nuai-siah in Full-time  semlo ding.
3. Kum Sawmguk tung-siah in naPension afull in ngah ding.
4. Mikim in Kum-nga sung Kumpi na, Palik, Meiphel, Galkap, cih bangin atuamtuam sem hamtang ding.
5. Kumpi Sum pen Loan in ki zang thei ding.
6. Mizawng leh acimawh ten Kumpi an, Food System ngah hamtang ding.
7. Kumpi Zato ah Mikim amawkna, a ut hunhun in ki lak thei ding.
8. Zogam a, Mual pawl khat pen ziktaam ding.
9. Khua kimah Mei leh Tui aki cing mahmah dingin tungsak ding.
10. Meitei gun Pi Za-nga sang, Pi tulsah in khak tan ding, meitha leh Nga khuk in nei ding. Atungah khua khat-le-khat Boat tawh ki kawm ding.
11. Kum na sem limlim in khasum kham ding, Akhengval in aom leh amawh na mipi in kan ding a, mawh nei cih aki theih leh akitheih ni in ki khawl sak ding hi.
12. Zogam a, Singkung aki zangthei lo teng amannei singkung tawh ki laih ding hi.
SANG TAWH KI SAI
1. Tanlang pan Sawm le nih dong Sang afree in ki kah thei ding.
2. Sangah sun-an, nitaak-an ki pia ding a, tua khit ciangin sang ki tuak pan ding hi.
3. Sang khempeuh ah IT pil na thapia in kisin sak ding hi.
4. Sang naupang kim Laptop khat ciat ki guan ding hi.
5. Tanlang pan in a ukna penpen uh Line leh ki mawlte ki hilh ding hi.
6. Sang kim-ah Laisiangtho leh Music Subject ki sin ding hi.
7. Inn za-nga khua khempeuh in City, Court, High School, Zatopi ngah ding hi.
8. Deih sak na aneilo Sangsia peuhmah thum vei khiatna aom leh ki khawl sak ding hi.
9. Sang khat leh khat Laisin ki bang ding a, Top one, Top two, Top three te pen Zogam Kumpi in Sang Siate Kha-sum khan ding hi.
10. Sang naupangte simmawh na tawh asat sangsia aom leh tua siapa pen khat vei na thu kihilh in,Nih vei-na Warning ki pia ding a, Thum vei-na ah Sia pan kikhawl sak ding hi.
11. Sang Puan pen Khasim in athak amawk na in kopli ta ki hawm ding hi. Sang puan silh lo peuh mah Siaten akituan in apiaknop uh kipia ding hi.
12. Sang naupang gilo, misim mawh theite pen akhialh na tawh ki zui-in athuak ding ki koih sak ding hi.
13. Nau pangte pen Zogam mailam Makai ding ahih mah bang un, Zogam Kumpi in angvan den ding hi.

MAWH NEITE LEH UP MAWH TE
Mawh na pen alian aneu in kikhen ding a, Upmawh pen ki encik ding hi.
1. Mawh Na Lian
a. Mithat
b. Mizuak
c. Mikhem
d. Guta
e. Mibuan
f. Damiah
g.Mi liamsuah na
h. Khamtheih Guihthei zat na leh Zuak na
I. Thau neih sim na
J. Neih ki bang om khop na.
K. Khat leh Khat Biakna ki sim mawh sak na.
L.Thuman lo Te-ci pan na
M.Khamtheih, Zatang, Zuu zangsa in vak khiat na.
N. Kumpi theihlo in Gamsung hong lut simte
O. Minam khat leh khat asutuah mi.
P. Pianna nu-le-pa tung akhut khial mi leh Asim mawh mi.
Q. Zi leh Tate avuavua thei mi leh akhel bawl mi.
Kum khat thongsung ah aom khit uh ciangin thu kisit pan ding a, tua ciangin amawh bangun, mawhsak na thuak pan ding uh hi.
adangte zom lai ni hun ngah ciangin.

Credit: Suan Mang


Saturday, August 22, 2015

ခ်င္းဒီမိုကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ ဘာေတြလုပ္မွာလဲ

ခ်င္းအမ်ဳိးသားေရးအတြက္ ရွိေနဆဲ ခ်င္းႏိုင္ငံေရးပါတီေတြရဲ႕ လုပ္ေဆာင္မႈနဲ႔ မလံုေလာက္တာေၾကာင့္ ၁၉၉ဝျပည့္ ေရြးေကာက္ပြဲဝင္ခဲ့တဲ့ ခ်င္းအမ်ဳိးသားဒီမိုကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ပါတီဝင္ေဟာင္းေတြ၊ ဥပေဒပညာရွင္ေတြနဲ႔ လူငယ္ေတြေပါင္းၿပီး ခ်င္းဒီမိုကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ CLD ကို ဖြဲ႔စည္းလိုက္ပါၿပီ။ ခ်င္းအဖြဲ႔ခ်ဳပ္က ဘာေတြလုပ္မွာလဲ။ စစ္မွန္တဲ့ ဒီမိုကေရစီနဲ႔အတူ ကိုယ္ပိုင္ျပဌာန္းခြင့္၊ တိုင္းရင္းသားေတြ လိုလားတဲ့ စစ္မွန္တဲ့ျပည္ေထာင္စုစနစ္ တည္ေဆာက္ေရး ဦးတည္ေဆာင္ရြက္သြားမွာျဖစ္ၿပီး ၂ဝဝ၈ ဖြဲ႔စည္းပံုျပင္ဆင္ေရး တစ္တပ္တစ္အား ပါဝင္ေဆာင္ရြက္မယ္လို႔ ပါတီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ဥကၠဌက ေျပာပါတယ္။ ပါတီမွတ္ပံုတင္ရထားတာ လပိုင္းပဲရွိေသးၿပီး ပါတီဝင္တစ္ေထာင္ျပည့္ေအာင္ စည္း႐ံုးေနဆဲကာလျဖစ္တာေၾကာင့္ လာမယ့္ ၾကားျဖတ္ေရြးေကာက္ပြဲ ဝင္ၿပိဳင္ဖို႔ မေသခ်ာေသးေပမယ့္ ၂ဝ၁၅ အေထြေထြေရြးေကာက္ပြဲမွာေတာ့ ခ်င္းျပည္နယ္မွာေရာ ခ်င္းျပည္နယ္ျပင္ပမွာပါ ယွဥ္ၿပိဳင္သြားမယ္လို႔ ဆိုပါတယ္။ ရန္ကုန္ၿမိဳ႕ ေျမာက္ဒဂံုက ျပည္ေထာင္စုလမ္းမႀကီးေပၚမွာ ခ်င္းဒီမိုကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ကို ၾသဂုတ္ ၂၃မွာ မိတ္ဆက္လိုက္ၿပီး ပါတီဥကၠဌအျဖစ္ ၁၉၉ဝ ေရြးေကာက္ပြဲဝင္ခဲ့တဲ့ ခ်င္းအမ်ဳိးသားဒီမိုကေရစီအဖြဲ႕ခ်ဳပ္ အတြင္းေရးမႉးေဟာင္း ငိုင္ဆာခ့္က တာဝန္ယူခဲ့ပါတယ္။ တစ္ႏိုင္ငံလံုးအပစ္အခတ္ရပ္စဲေရးစာခ်ဳပ္မူၾကမ္း ေဆြးေႏြးပြဲမွာ အစိုးရဘက္က ဖယ္ဒရယ္ျပည္ေထာင္စုကို မူအားျဖင့္ သေဘာတူလက္ခံခဲ့တာကို ႀကိဳဆုိေပမယ့္ အစိုးရ၊ စစ္တပ္နဲ႔ တိုင္းရင္းသားေတြၾကား ဘယ္လို ဖယ္ဒရယ္မ်ဳိး တည္ေဆာက္မွာလဲဆိုတာေတာ့ အႀကိတ္အနယ္ေဆြးေႏြးမွရမယ္လို႔ ပါတီအတြင္းေရးမႉး ၂ ဆလိုင္း ဂ်င္မီ ရီဇာေဘြးက ေျပာပါတယ္။ ခ်င္းဒီမိုကေရစီအဖြဲ႔ခ်ဳပ္ကို ယူနစ္ ၁ဝခုနဲ႔ ဖြဲ႔စည္းတည္ေဆာက္ထားၿပီး ဖြံ႔ၿဖိဳးမႈအနိမ့္က်ဆံုးျဖစ္ေနတဲ့ ခ်င္းျပည္နယ္ရဲ႕ ပညာေရးနဲ႔ က်န္းမာေရးကိစၥ အဓိကလုပ္ေဆာင္သြားမွာျဖစ္ၿပီး ခ်င္းမ်ဳိးႏြယ္စုအားလံုးကို ကိုယ္စားျပဳႏိုင္ဖို႔ ႀကိဳးစားသြားမယ္လို႔ ဆိုပါတယ္။

Src: Kamayut MEDIA

Sunday, August 16, 2015

Mipi in Makai dingte tungah a lunggulh uh

Ong tungding 2015 Kawlgam kiteelpi pen ni 100 zong in a sam nawnlo ong hi ziau hi. Online panin i duh i deih i gen a, i ki nial a, i phun sesu hi. Mimal kihuatna lamin la lo a, mipi lungsim tak tawh i kitelsiam ding thupi ding hi. Makai dingte in zong lungduaina tawh ong thuaksiam ding uh i lunggulh hi. 

Makai ding cih ka gen ciangin ong tung ding 2015 kiteel pana Zogam(Chin State) sung ah panmun la a, kumpi tawh i Zogam khantoh nang ong gel ding ahi makai te gennuam ka hi hi. Zogam ah USDP leh NLD kihel lo in Ethnic party bek nangawn 12 bang ong om hi. Tua teng a vek in ong kidem dinguh hi a, a zo lo zong om ding a, a thahat penpen te in State Gov't form ding ong suak hi.
Ethnic Parties in Chin State
12 Ethnic Parties in Chin State

Tua hih manin a diak in Saklam Zogam ahi Tedim leh Tonzang pan teelcing MP te in hih anuai a te ong ngaihsun masa le uh i lunggulh mahmah hi:
1) Na khempeuh ah zat a kul pelmawh ahi Meitha(Electric power) pen Tedim khuapi ah kicing taka zat theih a hi ding i lunggulh mahmah uh hi.
2) Kawlpi leh Tedim/Tonzang/Cikha te kikawmna lam lianpi pen kikeek beh in Coaltar(ကတၱရာေစး) kizut zo leh i lunggulh mahmah uh hi.
3) Pilna sinna ah hi sanga masawn zaw leh a tangzai zaw a kalsuan zawh nang; sanginnte tuahpha, a kisam sangsia te behlap leh a kisam vanzat(laboratory) te akipan... 

Tampi a omte lakah ka muh khak leh mipi gendeuh te ahi uh a, hiteng lo adang tampi te ong pai ding term(kum5) sungin ong sepsak zo ding in Zomi MP te i to hi. Mipi leh gam a ding in ahih theih zah un pan ong lak ding uh zong i lunggulh lai hi.

Thursday, July 30, 2015

ဒီမိုက​ေရစီႏွင္​့ လူ႔အခြင္​့အ​ေရးပါတီ


၁။ ဥကၠ႒ - ဦးေက်ာ္မင္း

၂။ ပါတီ၀င္အေရအတြက္ - တစ္ေသာင္းခန္႔

၃။ ၀င္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္မည့္မဲဆႏၵနယ္ - ရန္ကုန္ႏွင့္ ဧရာ၀တီတိုင္းေဒသႀကီးႏွင့္ ရခိုင္ျပည္နယ္အပါအ၀င္ မဲဆႏၵနယ္ ၄၀ ခန္႔တြင္ ၀င္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္မည္။

၄။ ပါတီေဆာင္ပုဒ္ႏွင့္မူ၀ါဒ - ဒီမိုကေရစီႏွင့္လူ႔အခြင့္အေရး ရွင္သန္ေရး။

၅။ ကိုယ္စားလွယ္ေလာင္းသတ္မွတ္ခ်က္ - လူေကာင္းျဖစ္ရမည္။ ျပည္သူလက္ခံႏုိင္မည့္သူျဖစ္ရမည္။ ႏုိင္ငံေရးအေတြးအျမင္ႏွင့္ အေတြ႕အႀကံဳရွိသူျဖစ္ရမည္။
တုိင္းရင္းသားျပည္သူမ်ားႏွင့္ ဆက္ဆံေရးေျပျပစ္သူျဖစ္ရမည္။

၆။ ရန္ပံုေငြ - ဗဟိုအလုပ္အမႈေဆာင္အပါအ၀င္ ပါတီ၀င္မ်ား၏ ထည့္၀င္ေငြျဖင့္ အဓိကလည္ပတ္သည္။

၇။ ပါတီေနာက္ခံသမုိင္းေၾကာင္း ​-၁၉၉၁ က ဖ်က္သိမ္းခဲ့ေသာ အမ်ိဳးသားလူ႔အခြင့္အေရးႏွင့္ ဒီမိုကရက္တစ္ပါတီကိုအေျခခံ၍ ဒီမိုကေရစီႏွင့္ လူ႔အခြင့္အေရးပါတီကို
၂၀၁၃ မတ္လ ၁၃ ရက္တြင္ ခြင့္ျပဳမိန္႔ အမွတ္စဥ္ (၆၃) ျဖင့္ တည္ေထာင္ခဲ့သည္။

ပါတီဥကၠ႒ႏွင့္ အေမးအေျဖ

လႊတ္ေတာ္ထဲေရာက္ရင္ အေျခခံဥပေဒျပင္ဆင္ဖို႔ ဘယ္လိုမ်ိဳးစြမ္း ေဆာင္ႏုိင္မလဲ။
ႏုိင္ငံတစ္ႏုိင္ငံဆိုရင္ ဦးတို႔သိထားတာ ဖြဲ႕စည္းပံုတစ္ခုရွိရမယ္။ အဲဒီေတာ့ ဖြဲ႕စည္းပံုတစ္ခုရွိေနတာပဲ။ အဲဒါကို ဘာကိစၥျပင္ဆင္ဖို႔လိုသ လဲဆိုတဲ့ ရည္ရြယ္ခ်က္က အေရးႀကီးတယ္။ ရည္ရြယ္ခ်က္သည္ အမ်ား ျပည္သူအတြက္ဆိုရင္ ျမန္မာျပည္မွာရွိတဲ့ လူမ်ိဳးစံုအားလံုးအတြက္ ေကာင္းမယ္ဆိုရင္ ဒါျပင္ဆင္ရမွာပဲ။ လက္ရွိဖြဲ႕စည္းပံုကိုစစ္အစိုးရက ဦးေဆာင္ၿပီး ေရးဆြဲခဲ့တာကိုး။ ဒီေတာ့တခ်ိဳ႕တခ်ိဳ႕ကိစၥေတြက ျပည္သူ ေတြအတြက္ မေကာင္းတာရွိတယ္။ စစ္တပ္ၾသဇာလႊမ္းမုိးမႈမ်ားတယ္။ ျပင္ဆင္ရမွာပဲ။ ဦးတို႔က ျပင္ဆင္ရမယ္ဆိုတာကို အေျခခံအားျဖင့္ သ ေဘာတူတယ္။ ဒီဖြဲ႕စည္းပံုကို ျမန္မာျပည္မွာ လက္ရွိရွိေနတဲ့ လက္နက္ ကိုင္ အဖြဲ႕အစည္းေတြကလည္း ျပင္ဆင္ခ်င္တယ္။ အဲဒီေတာ့ ဖြဲ႕စည္း ပံုမျပင္ႏုိင္ရင္ သူတို႔ကလည္းၿငိမ္းခ်မ္းေရးယူမွာမဟုတ္ဘူး။ အစိုးရနဲ႔ မယူဖို႔ဆိုတာကမ်ားတယ္။

လႊတ္ေတာ္ထဲေရာက္ရင္ ျပည္တြင္းၿငိမ္းခ်မ္းေရးျဖစ္စဥ္မွာဘယ္လိုပါ ၀င္ေဆာင္ရြက္ဖို႔ရွိပါလဲ။
Peace Process ဆိုတာ အခုအက်ိဳးစီးပြားႏွစ္ခုက ဘာျဖစ္ေနလဲ။ အားၿပိဳင္မႈရွိေနတယ္။ အဲဒါအၾကမ္းအားျဖင့္ေျပာတာ။ အတိအက်ေျပာ ဖို႔ေတာ့ ခက္တယ္။ တစ္ဖက္က တိုင္းရင္းသားလူမ်ိဳးစုမ်ား၊ ေနာက္ တစ္ဖက္က လက္ရွိအုပ္ခ်ဳပ္ေနတဲ့ အုပ္ခ်ဳပ္သူမ်ားေပါ့။ အုပ္ခ်ဳပ္တဲ့ အထဲမွာ တပ္ကလူမ်ားတာကိုး။ တခ်ိဳ႕တိုင္းရင္းသားေတြက ပြင့္ပြင့္ လင္းလင္းေျပာရင္ ဗမာနဲ႔တုိင္းရင္းသားလူမ်ိဳးစုမ်ားနဲ႔ အားၿပိဳင္မႈလို႔ျမင္ ေနတယ္။ အဲဒီအျမင္ေပ်ာက္ဖို႔လိုတယ္။ ဗမာလည္းတုိင္းရင္းသားပဲ။ တုိင္းရင္းသားလည္း တိုင္းရင္းသားပဲ။ အားလံုးအတူတူပဲ။ ဒီႏုိင္ငံအ က်ိဳးစီးပြားအတြက္ တူတူလုပ္ရမယ္။ ပူးတြဲလုပ္ရမယ္။ ညီတူညီမွ်လက္ တြဲၿပီးေတာ့ ျမန္မာဆိုတဲ့စိတ္ဓာတ္နဲ႔ လုပ္ရမယ္။ အဲဒီစိတ္ဓာတ္ျဖစ္ ေအာင္ ပထမဆံုးလုပ္ရမယ္။ မဟုတ္ရင္ ဒီသံသယကအလယ္မွာရွိေန ရင္ ဗမာနဲ႔တုိင္းရင္းသားမ်ားဆုိတာ အဲဒါမေကာင္းဘူး။ တိုင္းျပည္အ တြက္။ အဲဒါျဖစ္လာဖို႔အတြက္ တိုင္းရင္းသားေတြရဲ႕ေတာင္းဆိုမႈေတြ ကိုလည္း ျပည္မဗဟိုအုပ္ခ်ဳပ္တဲ့သူေတြက အထိုက္အေလ်ာက္ လိုက္ ေလ်ာေပးရမွာေပါ့။

စီးပြားေရးနဲ႔ပတ္သက္လို႔ေကာ ျပည္သူေတြရဲ႕၀င္ေငြနဲ႔ ထြက္ေငြမွ်တ ေအာင္ ေဆာင္ရြက္ေပးဖို႔ရွိပါသလား။
အခြင့္အလမ္းမရွွိတဲ့သူကို အခြင့္အလမ္းရွိတဲ့သူက၊ အာဏာမရွိတဲ့ သူကို အာဏာရွိတဲ့သူက ေခါင္းပံုျဖတ္တာ။ ဒီစနစ္ေတြေပ်ာက္မွပဲတုိင္း ျပည္စီးပြားေရးတုိးတက္မယ္လို႔ ဦးတို႔ကခံယူတယ္။

အကယ္၍ သမၼတေရြးခ်ယ္ခြင့္ရမယ္ဆိုရင္ ဘယ္လိုလူမ်ိဳးက သမၼတ ျဖစ္သင့္တယ္ထင္ပါလဲ။
အမ်ားစုကေထာက္ခံအားေပးၿပီးေတာ့ တင္လိုက္တဲ့သူက ပိုၿပီး သိကၡာရွိမယ့္သူျဖစ္မယ္။ ပိုၿပီးေတာ့ အားရွိမယ့္သူျဖစ္မယ္။ ဂုဏ္ရွိတဲ့ သူျဖစ္မယ္။ပါ၀ါလည္းပိုမ်ားလာမွာေပါ့။ အဲဒီေတာ့ လႊတ္ေတာ္တစ္ခု က ေရြးတဲ့သမၼတထက္ မဲေပးပိုင္ခြင့္ရွိတဲ့ျပည္သူအားလံုးက မဲထည့္ၿပီး ေတာ့ တက္လာတဲ့သမၼတသည္ ပိုၿပီးေတာ့ ဂုဏ္သိကၡာရွိေသာ၊ အာဏာ ရွိေသာ၊ ၾကည္ညိဳေလးစားဖို႔ေကာင္းေသာ သမၼတျဖစ္မယ္လို႔ဦးေလးက ခံယူတယ္။

ဘာေၾကာင့္ျပည္သူေတြက ဒီမိုကေရစီႏွင့္ လူ႔အခြင့္အေရးပါတီကို မဲေပးသင့္လဲ။
ဦးတုိ႔က လြယ္လြယ္နဲ႔ရွင္းရွင္းပဲ ပါတီနာမည္ေျပာတာနဲ႔ ျပည္သူ ေတြက နားလည္သြားၿပီ။ ကြၽန္ေတာ္တို႔ဆီမွာ ဒီမိုကေရစီလည္းအျပည့္ အ၀မရွိဘူး။ နာမည္(အမည္)ခံပဲရွိတယ္။ လူ႔အခြင့္အေရးဆိုတာေတာ့ အမ်ားႀကီးဆံုး႐ံႈးေနတယ္။ ဒီပါတီက အဲဒါေတြကို ေဖာ္ေဆာင္ေပးမယ္။ ထိန္းသိမ္းေပးမယ္။ အဲဒါေတြရွိလာဖို႔အတြက္ ႐ုန္းကန္ေပးမယ့္ပါတီဆို ေတာ့  ဒီပါတီကိုမဲထည့္ရမယ္လို႔ သူတုိ႔ခံယူမွာပါ။

ပါတီဥကၠ႒အသက္-(၇၀)ႏွစ္

ပညာအရည္အခ်င္း-B.Com, B.Ed

ႏုိင္ငံေရးအေတြ႕အႀကံဳ-၁၉၈၈ အေရးအခင္းတြင္ ပါ၀င္လႈပ္ ရွားမႈေၾကာင့္ အလယ္တန္းေက်ာင္းအုပ္အျဖစ္မွ ထုတ္ပယ္ခံရ။ အမ်ိဳး သားလူ႔အခြင့္အေရးႏွင့္ ဒီမိုကရက္တစ္ပါတီ ဗဟိုေကာ္မတီ၀င္၊ ၁၉၉၀ ေရြးေကာက္ပြဲတြင္ ၀င္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္ၿပီး အေရြးခံရ၊ လႊတ္ေတာ္ကိုယ္ စားျပဳေကာ္မတီ (CRPP)တြင္ပါ၀င္၊ ၂၀၀၅ တြင္ မိသားစု၀င္ ေလးဦးႏွင့္ အတူ ေထာင္ဒဏ္ ၄၇ ႏွစ္ခ်မွတ္ခံရၿပီး ၂၀၁၂ တြင္ သမၼတလြတ္ၿငိမ္းခ်မ္း သာခြင့္ျဖင့္ လြတ္ေျမာက္လာ။ ဒီမိုကေရစီႏွင့္ လူ႔အခြင့္အေရးပါတီဥကၠ႒ တာ၀န္ယူခဲ့သည္။

အလုပ္အကိုင္ -အလယ္တန္းေက်ာင္းအုပ္(ၿငိမ္း)၊ ႏိုင္ငံေရးသမား

စံျပပုဂၢိဳလ္ - မိဘ

ဆက္သြယ္ရန္လိပ္စာ-  ၀၉-၇၃၂၄၇၈၈၇

Src: 7day Daily


Wednesday, July 29, 2015

ZCD ပါတီအ​ေၾကာင္​း

Pu Cin Sian Thang

ZCD Logo


၁။ ပါတီဥကၠ႒-ပူက်င့္ရွင္းထန္

၂။ ပါတီဝင္အေရအတြက္- ရွစ္ေထာင္ေက်ာ္

၃။ ဝင္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္မည့္ မဲဆႏၵ နယ္-တြန္းဇံ၊ တီးတိန္၊ ကေလး၊ တမူး၊ ဖလမ္းႏွင့္ ဟားခါးၿမိဳ႕နယ္တို႔၌ အနည္းဆံုးေနရာ ၂၀ ေက်ာ္ ဝင္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္မည္။

၄။ ပါတီမူဝါဒ-ခ်င္းအစား ဇုိမီးဟု ေခၚဆိုရန္ႏွင့္ ဒီမုိကေရစီစနစ္အရ ျပည္သူမ်ားက ေရြးခ်ယ္ေသာ အစိုးရေပၚေပါက္ေရး။

၅။ ကိုယ္စားလွယ္ေလာင္းသတ္ မွတ္ခ်က္-ပညာတတ္ျဖစ္ရမည္။ အသက္အရြယ္ရင့္က်က္သူျဖစ္ရမည္။ သို႔ေသာ္ က်ား၊ မ မခြဲျခားထား။

၆။ ပါတီရန္ပံုေငြ-ပါတီဝင္မ်ား၏ ထည့္ဝင္ေငြျဖင့္ အဓိကလည္ပတ္သည္။

၇။ ပါတီေနာက္ခံသမုိင္းေၾကာင္း- ၁၉၈၈ အေရးအခင္းၿပီးေနာက္ ဇုိမီးအမ်ိဳးသားကြန္ဂရက္(ZNC)အျဖစ္ စတင္ဖြဲ႕စည္း၊ ၁၉၉၀ ေရြးေကာက္ပြဲတြင္  ေလးေနရာ ဝင္ေရာက္ယွဥ္ၿပိဳင္ခဲ့ရာ ႏွစ္ေနရာေရြးခ်ယ္ခံရ၊ ၂၀၁၂ ၾသဂုတ္တြင္ ZNC အစား ဇုိမီးဒီမိုကေရစီအဖြဲ႕ခ်ဳပ္ကို တည္ေထာင္ခဲ့။

ပါတီဥကၠ႒ႏွင့္ အေမးအေျဖ

လႊတ္ေတာ္ထဲ ေရာက္လို႔ရွိရင္ ဖြဲ႕စည္းပံုဥပေဒ ျပင္ဆင္ေရးကို ဘယ္လို ေဆာင္ရြက္မလဲ။
ဇုိမီးကိုေတာ့ ေကာင္းသည္ျဖစ္ေစ၊ ဆုိးသည္ျဖစ္ေစ ခ်င္းလို႔ မေခၚဘဲ ဇုိမီးလို႔ပဲေခၚရန္ဆိုတာ မူရွိၿပီးသား။ အေျခခံဥပေဒျပင္ဆင္ေရးက ေတာ့ ကြၽန္ေတာ္တို႔ ၂၀၀၈ အေျခခံဥပေဒဟာ ဒီမုိကေရစီနဲ႔ မကိုက္ညီဘူးဆိုတာ ကြၽန္ေတာ္တို႔ျမင္တယ္။ ျပင္ဆင္ခ်င္တာတင္မကဘူး။ သံုးဖို႔ တစ္ခုမွ မေကာင္းဘူးလို႔ ကြၽန္ေတာ္တို႔ျမင္တယ္။ အသစ္ျပန္ေရးမွေကာင္းမယ္။ ဘာလို႔လဲဆိုေတာ့ အခြင့္ထူးခံလူတန္းစားက အေျခခံဥပေဒမွာရွိတယ္။ အခြင့္ထူးခံလူတန္းစားရွိေနသေရြ႕ ကြၽန္ေတာ္တို႔ျပည္ေထာင္ စု ျမန္မာႏိုင္ငံေတာ္ဟာ ဘယ္ေတာ့မွ ဒီမိုကေရစီျဖစ္မလာႏုိင္ဘူး။

လႊတ္ေတာ္ထဲ ေရာက္ခဲ့ရင္ ျပည္တြင္းၿငိမ္းခ်မ္းေရးမွာ ဘယ္လို ေဆာင္ရြက္ဖို႔ ရွိလဲ။
လႊတ္ေတာ္ထဲ မေရာက္ရင္လည္း အခု လုပ္ေနတာပဲ။ တုိင္းရင္း သား အဖြဲ႕ေတြ ေသနတ္ကိုင္ၿပီး အစိုးရကို တိုက္ေနတယ္။ ကြၽန္ေတာ္ တို႔ ေျပာပါတယ္။ မလုပ္ရဘူး။ ဒါနဲ႔ ေျဖရွင္းလို႔မရဘူး။ ေအးေအးေဆး ေဆးေဆြးေႏြးေျဖရွင္း ရမယ္ဆိုတာ။

ျပည္သူေတြရဲ႕ဝင္ေငြ၊ ထြက္ေငြ မွ်တေအာင္ ဘယ္လိုကူညီေဆာင္ရြက္ ေပးဖို႔ရွိလဲ။
စီးပြားေရးက Free market economy ေပါ့။ အစိုးရနဲ႔တင္ မလံုေလာက္ဘူး။ ပညာတတ္ေတြကအစ ေငြေၾကးတတ္ႏုိင္တဲ့ သူေတြ အားလံုးက လြတ္လြတ္လပ္လပ္ လုပ္ကိုင္ႏုိင္ရမယ္။

ျပည္သူေတြက ဘာေၾကာင့္ ဇုိမီးဒီမုိကေရစီအဖြဲ႕ခ်ဳပ္ကို မဲေပးသင့္လဲ။
ကြၽန္ေတာ္တို႔ျပည္သူေတြ မဲေပးၾကတာ အဓိကက တြန္းဇံ၊ ကေလး၊တီးတိန္တို႔က ဇုိမီးေတြ ဒီလူေတြက ေပးတာမ်ားတာ။ ေနာက္ ဒီမိုကေရစီလိုခ်င္ၾကတယ္။ ေနာက္ ဖက္ဒရယ္လည္းပဲ ပင္လံုစိတ္ဓာတ္၊ ပင္လံုစာခ်ဳပ္ အရင္းခံၿပီးေတာ့ ျပည္ေထာင္စုတည္ေဆာက္ရမွာဆိုေတာ့ ဒါကို လိုခ်င္လို႔ ေပးၾကမွာပါ။

သမၼတေရြးခ်ယ္ခြင့္ရွိရင္ ဘယ္လိုပုဂၢိဳလ္မ်ိဳးကို ေရြးခ်ယ္မလဲ။
ဒါကေတာ့ စိတ္ေနသေဘာထားက တကယ္တမ္း ျပည္သူလူထုနဲ႔တစ္တန္းတည္း ျဖစ္မယ့္လူ၊ တကယ္လည္း အရည္အခ်င္းရွိတဲ့သူျဖစ္ သင့္ပါတယ္။

ပါတီဥကၠ႒အသက္-(၇၇)ႏွစ္

ပညာအရည္အခ်င္း-B.A(Law) -LLB

ႏိုင္ငံေရးျဖတ္သန္းမႈ-၁၉၈၉ တြင္ ZNC ဥကၠ႒အျဖစ္ တာဝန္ယူ၊ ၁၉၉၀ ေရြးေကာက္ပြဲတြင္ ေရြးခ်ယ္ခံရ၊ လႊတ္ေတာ္ကိုယ္စားျပဳေကာ္မတီ(CRPP)တြင္ ပါဝင္၊  ၂၀၁၂ တြင္ ZCD ဥကၠ႒တာဝန္ ယူ၊ ၁၉၇၃ မွ ယေန႔အခ်ိန္အထိ ႏိုင္ငံေရးလႈပ္ရွားမႈမ်ားေၾကာင့္ (၁၁) ႀကိမ္ဖမ္းဆီးထိန္း သိမ္းျခင္းခံရ။

အလုပ္အကိုင္- ေရွ႕ေန၊ ႏိုင္ငံေရးသမား။

စံျပပုဂၢိဳလ္-ဦးခ်န္ထြန္းေအာင္ (ဥပေဒပညာရွင္)၊ ေအဘရာဟင္ လင္ကြန္း။

ဆက္သြယ္ရန္လိပ္စာ - ၀၉-၄၀၁၅၄၀၅၃၁

Src: 7days Daily


Thursday, July 9, 2015

ZCD Maban le Nasepte


Mipih Zomite aw,
ZCD in hanciamna tampi tawh minam aa ding ahun zui in na kisem toto hi. Kawlgam aa ding Federal leh Democracy tawh ki ukna ngahna dingin Kawlgam sung aa om party tuamtuam tawh kipawlin sem khawmin maa kipang hi. Kum 26 val hong hi ta hi.
Gam kiukna pen Mualtungmi ta ding a hoih thei penpen ding lunggulhna tawh kisem toto hi. Hih hun sung ah mipi tawh maa pang khop theih ziahziah tam nai lo hi. Mipi lam pan in zong lametna tuamtuamte zong om dingin hi.
ZNC in Kawlgam thukhunpi ahi 2008 pen deih loh luatna tawh 2010 kitelelna ah UNA (Mualtugmi minam party-1990 kum kitelna aa lutte) kipawlna leh NLD te tawh thu kimna kinei in ki lut lo hi.
2012 hunlang kitelna ah NLDte lut uh hi. Hih zong pen UNA leh NLD thukimna hi. Tua maa ban zom ding leh kong hong kihong zaw deuh ahih manin hong tung ding 2015 kum kiteelna ah ZCD in teelpi cing ding kimuanna tawh kiteelna ah lut ding hi.
Hih bang hun ciangin khat guak bek thu tawh hi thei lo ahih manin Kawlgam kiteelna aa lut ding party leh mee kuanglui dingkhempeuh i gamtatzia, sep ding/seploh ding, zuih dingte tawh kisai laibu khat (Code of conduct) ki bawl hi. Hih Code of conduct bu pen Kawlgam aa Union Election Commission (UEC) makai in, Sweden gamin huhna pia in, Nepal gam pan Election Commission Chairman (lui) pate makaihna hi.
Hih COC pen tuma 2014 pek in party khempeuh kimu khawm toto, kikum toto in party te i deihna bang aa kibawl ahi hi.
Hih laibu sung aa om a thute thukimna pen mipi tung leh leitung ah genkhiatna kimsakna pen party 67 le UECten swaikiah (letmat htoo) in June 26, 2015 ni in Novotel Hotel, Yangon ah kinei hi. Tua hun sung ah ZCD pan pu Cin Suan Mang (CEC) in ZCD tang in swaikaihna va nei hi.
ZCD in Zogam aa dingin suakta takin mipi tawh thu kikumin mipi lunggulhna tungtawngin Zogam, Kawlgam le leitung dong ah gualzawhna tuamtuamte tawh minam lamsang ding cihcih pen hong tungta ding hi.

ZCD ah i lungsimte pia ciat ni.
I lungsim sung pan hong paikhia khensatna tawh ZCD panpihna tuamtuam pia ni.
ZCD nungta sak ni.
Tu ciang hong tonpih Topa angvanna tawh
Pu Cin Suan Mang
CEC, ZCD