Skip to main content

New Lamka Khuapi pen Tedim Chin na cihte uh sat hizaw hi

ZRO/ZRA makaipi Sia Pau innhal a makai Nianglian, DK Mang leh a lawmte’n Sia Pau inn a halsak ni un, bang hangin hih mun ah Tedim Chinte hong teng laizang uh ahi hiam, ci-in a kiko ban-uah, Pu K Guite in akhoh leh zong sawnpai, Pastor te thu leh makaite zong ngai utlo(mangnuamlo) cih thu face book panin kasim khakteh hihci dan thukhat kigelh leh mailam ah hici bangin aki gamta nawnkei zawdeuh tammaw cih khat ka lungsim ah hongsuak ahih manin kuamah maitang entuam hetlo in Laibu a kasim khak thute leh thu taktak ka zakte mah bulphuh in tawm kong gelh nuam hi. Tuaci bang a, lungsim a neite leh a gamtate a ding in hih lai kagelh ahi hi.

Lamka Khuasat Pu Zen Hang Valte hi-a, a pa Pu Kam Thuam pen 1908 kum in Kansau Khua panin Tonglon ah a lawmte honpi khat tawh na lalto uh hi. Tualai tak in Manipur cih min leh State omnailo hi. Pu Zen Hang in 1931 kum in Lamka khua nasat a, “tu laitak a Zen Hang Lamka aki cih namun santak ah nateng hi. Tu laitak a New Lamka I cih leuleu pen tuahun laitak in Lamka leh Singkangphai tawh kikal gamang tulak khat hi-a, Kum 1957 in Pu Go Cin Khup Hatzaw in Churanchanput Govt. High School panin a pension zawhteh tuamunteng nalei a, innkhat lamin amah bek nateng hi. Tangkhat ki salua hiam, pasalpha ki salua hiam, hici bangin lakhat na phuak hi.

“Sakciang Lamka, khangciang Singkangphai, alai ah Ngalliam kei hing e,
A laitak ah sausuang kei hing e, tung khaimu bang khatang a tuang kei hing e,” na ci hi. Pu Go Cin Khup pen Zogam, Chin State sunga khua khat ahi, Kansau khua ah 1901 in nasuak hi. I thulu lam tawm kikum kik leng:

1. Tedim Chinte omkei leh Lamka khua omlo maithei dinga, Lamka khua Zomite khuapi suak khollo ding hi.

2. Tua hunlai tak in Pu Go Cin Khup in khua nasat kei leh bang hangin hih mun ah Tedim Chin te hong teng laizang uh ahi hiam, ci-in Sia Pau inn halkawm in naki ko thei uh diam?

3. Makaite bang zahta in mawh in khial in, a ginata kei zongun na putek sawnpaih ziau uh Pu. K Guite bangin ZRA/ZRO naphut hi keita leh 1997-1998 kumin Thahdo ten bang hong cih uh tam?
4. Pu K Guite aom lohteh na inn halsak uh Sia Pau in hong makaih kei leh kua in na sihcip mang loh nading un van le na hong puakding mi hong vansak tam?

5. Na Tedim Chin cihte uh omkei leh 1997-1998 kumin na sih loh nading uh van le na kua in hong puak tam?

6. Pu K Guite leh Sia Pau om kei leh Zomi Council nuai ah tribe hizah I ki gawmzo diam? Tuaci bang aki gawmzawh nading in Pu K Guite bang, nidang in nanak buailua kici zen hiven. I theihtek mah bangin unau Gangte te’n a paunak khat uah, “vantung gam ah Paite te leh Thokang aom leh Vantung gam zong nuam kenteh,” utkhang hong citel uh aive. Tedim Chin na cihte uh Zomi Council ah hong ki hello in ei aki Tedim Chin saklote bekh om hileng, Gangte, Vaiphei, Simte leh a dangdangte zong hong ki hel in ka gingta kei.

7. Sia Pau te innkuan bang ki Tedim Chin saklo luatel uha, a innkuan un Manipur a, Saptuamlam ki pawlkhopna ah Paite te tamna pen EBC Saptuam ah lut uh hi. A innkuan un zong Paite pau mah Sia Pau aki pan zangzaw uh abang. Sia Pau zi bang Delhi ah hong zinteh Paite te a tamzaw kikhopna EBC Dwarka mah ah pai tantan a, Tedim Chin te lak-ah hong dak manglo cih ding himai hi.

8. Lamka Khuapi sungah lampi lian penpen ahi, Tedim Road, Imphal ciang lungmuang tak-in thallup il-ial ahih manin Tedim Chin I cihte bel eipawl mawk paihzawh vualding in ka gingta kei.

9. Makai utluat man leh makaite tutna suannop man-a, thupiang khat peuh paulap kawm a, makaite siatnading I bawlbawllai leh huihpi hong nungin guahsia hong zukik leh koiteng I belding hiam, cih ngaihsut thamcing kasa. I ki khel kei le chuh pawlkhat Kuki ah, pawlkhat Mizo ah pawlkhat Meitei te khutnuai leh etc, I omvekding ngaihsut thamcing kasa.

10. Thuman bang a, sepngam, thuakngam pen pasal vai, Christian vai ahi. Hi leleng, dogal lai-ah Sakam kei bang, hangngam ngei’lo, minam khatsungah pau awsuah lungsim nei-a, aguk a ki khentuam suihsuih leh lamkaitu utman khawng a, sepna, thuakna bel mi dawilokte nasep ahi di. Hiautu pawlkhatte le’ midang tawh aom uhteh Zomi, Zomi kici napi, a guk-a, Paite I ka hia, I ci-uh tawh aki bang. Thahdo gallai in Paite ka hikei, Zomi ka hi na kici ua, Thahdo gal vengkhit, lungmuan pianteh Zomi cih bang koilak ah omthah di hia, Paite I hive leh khawng I kicih kik leh bel, Manipur ah Zomite leh nangmah na mangthang baih mahmah ding uh hi.

Lamka khua ah na Tedim Chin na cihte uh a tenna uh a hangin, amau satsa, amau gam le leitang ahih manin a tenguh ahi hi. Mailam ah nang zong lungmuang, khamuang, suakta tak-in na tennop leh a maute galbawl kenla, lawmbawl zaw in. Na sisan uh ki lamdanglo ding hi. Tuaci bang lungsim puakte paisan hun a hita. BC hun ahi.

Khaibawi

Source: “Kansau Baptist Church Centenary Magazine,” Guwahati: Genesis Printers, 2013;pp,14.,18 &114.



Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...