သမိုင္​း

Theme images by Storman. Powered by Blogger.

Text Widget

Sports

Gadgets

Blog Archive

Travel

Definition List

Sunday, March 19, 2017

Lakam leh a khiatna

Lakam…………………… A khiatna

 1. Aisa = Sa
 2. Alva = Vasa
 3. Alsi = Aksi
 4. Banzal = Ban/ Khut
 5. Buai Vom = Vompi
 6. Buh-al = Ak
 7. Buh-bel = Beel
 8. Ciin = U te
 9. Ciau = Lui tui
10. Dawh suang = Mual suang phah
11. Dolai / Dota / Dokhen / Leido = Gal
12. Dai dam = Gam dai / han
13. Dimtui = Tedim
14. Damtui = Tui
15. Duang zen / Duang kuai = Itna hanng a gimna
16. Gim si = Gim nam
17. Gil = Kip / Kho
18. Guai / Vuai = Teek
19. Han zai = Hanla sa
20. Huih khi = Huih
21. Hen kol = Kol bulh
22. Hem lam = Khemna
23. Kahen = Kamat
24. Kaam mei = Mei-am
25. Kangmei = Mei kuang
26. Kawl ciang = Thau
27. Kawi / Angkawi = Zi
28. Kaih dial = Dial
29. Khaimu = Mupi
30. Khim zin = Khua mial
31. Khun lan / Lai khun = Lupna
32. Khamkha = Khakham
33. Kilel = Kigen
34. Kulsin = Han / Han kuang
35. Kuul = Pasal neilo numei (Nu kuul) / Zi neilo pasal (Pa kuul )
36. Kiang = Pasal / Papi
37. Kawt kawl = Inn kim
38. Kha vang = A vaang
39. Lal hen = Gal mat / Galman
40. Lallu = Gallu
41. Lawk ta = Taw lawk
42. Lianu = Nungak / Numei
43. Lia siang = Nungak kiang
44. Lai zom = Suahpih sanggam
45. Laukha = Kha / Mihing kha
46. Liang vai = Vak vai
47. Laang mai = Maitang
48. Lai lung = Lungsim
49. Lawh lah = Ngah zo loh
50. Lawh loh ding = Tenpih loh ding
51. Lah liang / Len liang = Natna / Gimna
52. Luankhi = Khitui
53. Luan siam = Thu siam
54. Lenlai = Khangno lai
55. Leng van = Vantung
56. Lum suang = Mual suang
57. Lun = Milian / Mihau
58. Lun mang = Mang lian / Milian
59. Lung Mawl = Hai
60. Maimit = Mittang
61. Mazam = Mapang
62. Mazap = Maban
63. Melmak = Theih loh
64. Melmuh = Kimu
65. Milai sumlu = Lutang / Milu
66. Milun ta = Mi hau / Mi lian
67. Mizatam = Mitam pi
68. Mimphung = Behte
69. Munmuang = Nuamsa / Ngaih muang
70. Naam tem = Tem
71. Ngailliam = Pasal muanhuai
72. Ning bel = Zu bel
73. Ngo mei = Meii pi
74. Niang = Kham / An kham
75. Ning zu = Zu
76. Nunkhum = Nawi
77. Nuh sawl = Sawl bawk
78. Nun ni = Nuntak nite
79. Nun-eng = Hoih cihna
80. Nun nuam = Nuamsa
81. Nuai zin = Dawi
82. Nua ciang = Nung sang ciang
83. Nung ciang = Mai lam hun
84. Omlai vei = Cidam lo
85. Pham = Si, misi
86. Pah tang = Innka
87. Phak sap = Bat zawh loh
88. Phei phung = Khe
89. Phel gua = Saili / Thal
90. Phui gua = Gua
91. Phuan cil = Cil
92. Phung lun = Mi hau / Mi thupi
93. Phual va / Phual ngo = Va phual
94. Pial lai = Pial khang
95. Pisei = Pi
96. Puvon = Pu
97. Sanggah = Tagah
98. Sang = Gamsa
99. Sahei / Heisa = Luaileng paak
100. Sal = Sila
101. Sansa = Ki thutuak sa
102. Sannem = Nungak te
103. Sangmang = Gamsa liante
104. Sau / Sausuan / Saumang = Inn
105. Sawn = Tu (I tute)
106. Sang mel neu = Sagina lo / The
107. Seino = Khangno
108. Sengual = Neu lawm
109. Selung = Lungsim
110. Sesing = Sing
111. Sesum = Sum
112. Sianmang = Pasian
113. Siang = Kiang
114. Siang kawm = Hawh / A kiang hawh
115. Siinglel = Migen
116. Siingduang = Mite tung
117. Siing hem = Mi khem na
118. Siing khual = Khual te / Mi dang khua te
119. Siah kun = Inn kuan
120. Sial cing = Lung kham
121. Sim sing = Sing
122. Sinthu = Thu
123. Sung lawh = Neih leh lam
124. Siing kawm kal = Milak
125. Sunni = Ni
126. Taang  = Pasal zi nei nai lote
127. Tau = Kap / Thum
128. Tham na = Sihna
129.  Thul guah = Guah zu
130. Tongdam = Kam pau
131. Ton khuang = Khuang
132. Tuang lam = Lampi
133. Tu kawl tawi = Lo kho
134. Tugit = Gitta / Vasa neu
135. Tuizum = Kawl gam / Vai gam
136. Tulta = Teek ta / Si ta
137. Tum bang guai = Teek ta
138. Tun = Nu
139. Vai mang = Mang te
140. Vang khua = Ten na
141. Vangla = Gamla
142. Vangsel = Ham sia
143. Von = Tate
144. Vui sai = Saipi
145. Zalmang = Mang (Ihmut sung a I mat mang)
146. Zaila = La
147. Zang phial va = Nungak te cihna
148. Zalna = Om na
149. Zaitha = Tha gui tha tang / I tha I ngal
150. Ziin = Dawi
151. Ziinleng = Dawi
152. Zuang = Lung leng
153. Zodam = Maitai
154. Zua = Pa
155. Zuun siam = Bawl siam / Makaih siam

amp-img

Credit: Thelnah


Friday, February 24, 2017

Kumcin Zomi Nam Ni leh A veizah

A nungta Pasian a bia Zomite tungah i biak Pasian in thupha hong pia in, leitung ah khihcip leh ukcip a i omna panin ei le ei ki makaiha a, minam khat hi dingin hong lem hong gelsak leh a tangtun zawh tu in kum 69 cingta hi cih i thei ciat hi. Banghang in February 20 ni sese Zomi NamNi in kizang hi ding hiam i cih ciangin tangthu tampi na om hi. Tua te lakah a masa pen a kimu thei khat in 1918 kum in Chin National Education Development Organisation cih kipawkna Zomi bup huam ading kiphuan khia hi. 1928 kum ciangin Chin Hills Union Organisation cih kipawlna kiphuan leuleu hi. Tua kipawlna pan in Zomi makaite in ngetna(propsal) thu 9 te 1938 kum in kikhen sat a, 1948 kum in kikupna kinei hi.
1948 kum February 19-22 ni sungin akibawl Falam Khawmpi ah Tedim makai Pu Thawng Za Khup in ukpi thuneihna leh siahtung siahphei beisak ding vai thusunna hong nei a, Zomi mipi ading in a haksa lua hausa thuneihna phiat in mipi kimakaihna zat ding hong pulaak hi. Pu Thawng Za Khup thusunna pen Falam panin U Sum Mang leh Kanpetlet panin U Thang Maung te in thukimpih pah lian hi. Mipi 5000 in thukim pih pah a, himah leh 17 tein nial uh hi. Tua thu tawh kizui in democrcy makaihna tawh kimakaih ding kilunggulh ciat hi. Hite in February 20 ni pen Zomi te tawh kipelh theilo ahihna tangthu ah kimu thei hi.
October 9, 1950 ciangin Chin Affairs Council in February 20 ni pen Zomi Nam Ni dingin official in hong kipsak hi. Tua zawh a masa pen Zomi Nam Ni pen Mindat khuapi ah 1951 kum in kibawl hi.

A hun en kikleng 1951 in a khatveina Zomi Nam Ni kibawl ahih leh 2017 ciangin kum 66 cingpan hi. Tua himah leh 2017 kumin a kum 69 cinna pawipi kibawl hi. Tua pen hih Zomi bup in sal leh ukpi ki-ukna pan suahtakna ngahnang kikup masak pen 1948 siksanin a kisim ahi hi.
Taang Zomi in, “Zomi Nam Ni Vai, Dawnna” cih article a gelhna sungah:
3.7 1948 February 20 ni-in Zomi Nam Ni vai, kuamah in thei kha nai lo hi. Zomi Nam Ni pen1948 February 20 ni pan-a sim ding cih thu pen a kinung vaihawm ahi hi. 1950 kum-a a akivaihawm hi-a, 1951 Februay 20 ni-in Zomi Nam Ni a Khat Veina (1st Zomi National Day; ပထမ အႀကိ မ္ ဇု ိ မီ း အမ်ိဳးသား ေန.) pawi kibawl hi. 1952 February 20 ni-in Zomi Nam Ni A NihVeina (2nd Zomi National Day; ဒု တိ ယ အႀကိ မ္ ဇု ိ မီ း အမ်ိဳးသား ေန.) pawi kibawl hi. Zomi Nam Ni pawi a kibawl loh kum zong om hi. Tua khit ciangin kibawl kik kum zong om hi. Tu-in Zomi Nam Ni pawi a kibawl loh zawh kum tampi hi khin hi. Bawl leeng bawl kei leeng, Kumcin’ penna pai toto hi. 1949 February 20 pen Zomi Nam Ni Kum Khat Cin’na (1st Anniversary Zomi National Day; ပထမ ႏွ စ္ ေျမာက္ ဇု ိ မီ း အမ်ိဳးသား ေန.) ahi hi. Src: http://www.academia.edu/6199538/_13_Zomi_Nam_Ni_Vai_Dawnna
Tua ahih manin
2017 February 20 pen A 63 Veina Zomi Nam Ni 63rd Zomi National Day ၆၉ ႀကိ မ္ ေျမာက္ ႀကိ မ္ ေျမာက္ ႀကိ မ္ ေျမာက္ ႀကိ မ္ ေျမာက္ ဇု ိ မီ း အမ်ိဳးသား ေန. ့ hi LO hi.
2011 February 20 pen Kum 63 Cin’na Zomi Nam Ni 63rd Anniversary (of) Zomi National Day ၆၉ ႏွ စ္ ေျမာက္ႏွ စ္ ေျမာက္ႏွ စ္ ေျမာက္ႏွ စ္ ေျမာက္ ဇု ိ မီ း အမ်ိဳးသား ေန. a HI hi
Thu khat ah kum i sim ciangin kum khat simna a kisim hi a, 1948 pana sim a kum khat cinna pen 1949 kum in kibawl hi. Tua ahih manin 2017 kum pen Kum (69) Cinna Zomi Nam Ni hi i ci zo hi.
Tua ahih leh 1948 pen simkhawm pah leng A vei (70)na pen 2017 tawh kituak hi. A nuaia Kapteelte man suan pen khial lo hi. Kumcin phazah hi lo a, a kibawlzah a simto uh ahi hi.
A (70) Veina Zomi nam Ni
Lungdam

Tuesday, February 21, 2017

Zomi Nam Ni Thu by Khawibawi

THUPAT NA: Minam picing khat ahih naak leh minam ni na neiciat uh hi. Tua ahih manin Zomi Nam Ni I bawlciang, I gamtat I luhek dan a naupang vai mahmah, a namtom lungsim mahmah khaphial zongin  Zomite minam picing, minam liankhat ahih na hong phawk sak a, a picing gamtat ding leh nampi lungsim nei-a, thusaupi khual in thuman thu tak tawh Zomi a kici peuhmah kalsuan kul, nuntak kul ahih lam zong hong phaksak hi. Sitni.Pu. Chin Sian Thang in Minam Ni khat peuh aki bawl ciangin a gam uh suahtak ni, a mipi te'n matut gualzahna thupi tak aneih man ua, ki bawl hi acih mah bangin ZOMI NAM NI I bawlna a hang zong tua mah ahih lam hong phawksak hi.
Zomi Nam NI - Zomi National Day


ZOMI NAM NI HONG PIANKHIAT DAN: Chin Affairs Council te makaihna tawh Oct 9,1950 in Falam ah kikupna minamvai nasia takin nei uha, I mi nam ni ding in Feb 20 ni zangin 1948 kum panin panni cih thukim na nanei  uha, a kum kik 1951 kum in Mindat khua ah Feb 20 ni in Zomi Nam Ni na bawl uh hi. Kawlgam Priminister UNu leh Zomi ulian tampi tak zong kihel in President of Burma I lungdampihna lai zong simkhiatna nei uh hi.

BANG HANG IN TUA NI NA BIKHIAH UH HIAM?  Feb 12—23,1948 in Mha Thray Sithu Pu. Capt. Mang Tung, Burma President Soa Sha Thaike te’ makai in Falam ah tangmi 5000 bang kikai khawmin gam le minam vai nasia tak in ki kupna na nei uh hi. Hih khawmpi ah Tedim, Falam Hakha, Matu, Kanpalet leh Paletwa panin mi paitek uh hi. Tua hun ah Mangkangte hong piak ki ukna, Chin Hills Regulation Act zatsuakding leh zatsuak loh ding zong, ki kupna nasia tak in nanei uh hi.  Pu. Capt. Mang Tung Nung in hun makaih Tuithang Khua-a, Pu.Thang Za Kai Sukte Beh (Sia.Kam Khaw Thang pano) in zingsang nai 10:00 hun pawl in ukpi ukna abei nading thusung in adeih loh na Lai tawh agelh apiak khitteh kamtawh genlai a, Falam lam pa’n tang mi Pu.Chun Mang Lai Zokhua leh Kanpalet pan tangmi Pu Hang Bung Thang te-in thu kimpih na gen uh hi. A deih laipawl om ahih manin mee(vote) khia uha,  mi 5000 lak ah 4983 in deihlo in mi 17 bek in deihlai ahih manin tuani a kipan vote a tamzaw thukim nazui uh hi. Mangkang kumpite hong piak ki ukna Chin Hills Regulation Act  mipi a tamzaw thukim na tawh kizangh nawnlo, sita ahih manin tua ni pen Zomibup ading mi namdangte hong ukna pan suahtakni, gualzawh ni  khat hong suak  hi. 

CHIN HILLS REGULATION ACT AKI BAWL HUN:
Mangkang kumpi te’n 1896 kum in Zogam hongla uha, Zomi I pu I pa te’n Zothau leh lum le tei tawh a nado uh hangin, a gal vanzat uh kikhailua mahmah ahih manin a kum asim bang nadota le-uh na zolo uh hi. Tua ban-ah Kum 1896 August kha ni 13 ni-in Zogam buppi ukna dingin British Parliament ah Chin Hills Regulation Act hong bawl uha, tua tawh Kum 1911 Octo 9 ni-in Zogam hong uk uh hi. Tuatawh kum 50 sung hong uk uha, siahtung siahphei kaihna(tax) hong omin Zomi tampi tak-in gentheihna gimna tawlna thuaklawh pikpek uh hi. Hih ki ukna abei theihna dingin Zomimakai pawlkhat Ware khua ah Sept 29, 1932 kumin ki kupna nasia takin nei in, Chin Hills Union Organizations (CHUO) na phuankhia uh hi. Hih kipawl na min tawh mangkang kumpite tungpan suahtak nading ngetna lai zong piapah uha, ahi zongin mangkang kumpi ten asan zawhloh na uh thu leh CHUO pen ki pawlna manlo hi, ci-n Feb 20, 1938 in zasak kik uh hi. Hici bang thu a zaksak kik uh ciangin mipite tungah mangkangte hong ukdan a deihloh na uh, hong khang semsem zaw a, mipite sungah ki pumkhatna hong leh om zawsop hi.

CHIN HILLS REGUALTION ACT  KOI MUNTENG AH KIZANGH:
Chin Hills Regulation Act pen Zogam bek ah ki zangh hilo in North Cachar Hills, Garo Hills, Khasi, Jaintia Hills, Naga Hills leh Mikil Hills dong-ah na zangh uh hi.


ZOMI NAM NI IN HAKSATNA TUAK TOTO:
“1948, February 20 ni pen Zomite lunggulhna teng tangtut khit theih ni, ci mah ta leng, Aung San  ki thahna leh Gen. Ne Win ii kumpi kahnate hangin i hamphatna teng kibuaksuah kik khin hi.  Tua ahi zongin Zomi Nam Ni i neihna in Minam Khat i hihna hong lak veve ahih manin a manphatna kiam tuan lo hi.” Kum 1956 kumin Chin Affairs Minister Pu Za Hre Lian hun lai-in Zomi Nam Ni pen December ni 4 ni hihsak ding, a sawm manin 1958 kum dong buai lawh hi. Revolutionary Council kumpi hun, 1966 kumin BSPP Party, Mindat Unit Organiser U Myint Thein in Zomi Nam Ni pen February ni 9 ni hihsak ding leh a min zong Chin Special Division Day cih dingin hanciam kik hi. Zogam in State a ngah zawh, 1975 kumin Chin State Council zum in February 20 ni pen Chin State Ni cih ding gingsak leuleu uh hi. 1981 kum panin Kawlgam kumpi in Zomi Nam Ni zat limlim phal nawnlo uha, Chin State Day cih ding mah-in Chin State Council Hakha panin Calendar leh Post Card khawng kumpi Sum tampi bei in bawl uh hi. Tua cibang thuteng aom ciangin Kum 1991-1993 ciangin Sang naupang Siamsin kipawlnate makaihna tawh Feb 20 ni ZOMI NAM NI ci-in  Zangkong University, Mandalay University aom Zomi Sang naupangte in ZOM NAM NI, ZOMI PHUNPI NI, cisuak ding hihang, ci-in Chin State Council te cih pen sang nawnlo in 1981 – 1988 dong ZOMI NAM NI ci-ngiat in na bawl uh hi.

 1991 Kum ciangin a 44 veina kibawl a, galkap kumpi in Chin State Day cih ding in Signboard sung lela liang uha, Pawi abawl uh hangin kuamah pailo in amau omnaciat ah ZOMI NAM NI mah ci-in nabawl uh hi. Tua laitak political Party Mara people’s Party, Chin National Leaguage for Democracy, Myo Khui Party, Zomi National Congress leh Independent te’n Kawlgam Khuapi Zangkong Bo Aung Kyaw Street, No.393 First Floor ah UNLD  member khempeuh tawh ZOMINAM NI nabawl uh hi.

BANG HANG IN KAWLTE TAWH KI PAWLKHA MAWK I HIAM:
Mangkang kumpite tungah suahtakna I ngahna ding ngetna thu General Aungsan in azak ciang in amau Kawlte kia in lah Mangkang kumpite tungah suahtakna a ngetnget uh hangin na ngahzo mahmahlo uha, CHUO makaite Dec 13, 1946 in samngiat in ki pawlkhawm a mangkang kumpite khutsungpan suahtakna ngahnading,  semkhawmni ci-in ki kupna na nei uha, tua thu tawh kizom in a nih veina thu kikup pen Feb 12, 1947 ni in, Shan gam Pinlong khua ah nei-in a ki thukimna uh Pinlong agreement kici hi. A nih veina ki kupna ah Pu. Pum Za Mang damloh na tawh kihel zolo ahih manin ama tang dingin Saizang ukpi Pu. Thawng Za Khup na sawl hi. Zogam panin Pilong Agreement ahthukimna Suai a vakai pen Pu  Thawng  Za Khup, Pu Hlur Mung, leh Pu Kio Mang te ahi uh hi.  Hih ki kupna ah Shan State, Kachin Hills leh Chin Hills sung aom makaite pawlkhat na kihel uha, anuai thukimna limtak na bawlkhawm uh hi.

KAWLTE leh NAMDANGTE KHUTSUNG I TUNNA A HANG:
Pinlong thukimna (Pinlong Agreement) hang in Jan 4, 1948 kumin Mangkangte khutsung pan suahtak na Zogam, Kawlgam leh Mualtung gamteng in ki ngah a, Union of Burma ci-in ki pawlna min na phuankhia uh hi. Ahi zongin Bogoke Aungsan mi gilo te’n thau tawh hong thahvat ciang un hih aki thukimnateng uh Kawl te’n tuni dong hong sem nailo uha, zawhthawh thu tawh hong uk in amau sila, amau ukcipna sungah  tuni hong koih uh hi.  Tua ahih manin khangthak Zomi te’n I pu I pa te lunggulhna a tangtun’ theih nading in I pilna, I siamna, I neihsa sum le pai,  tha le ngalte itsiitlo in I nak hanciam mahmah ding, Zomi Nam Ni I bawl ciangin hong phawksak diak hi.

THUKHUPNA
Mangkang kumpi te’n Zogam hong lak ma un Zomite pen ei le ei a ki uk hi-in I gamveng Kawlte leh Indiate a kipan kua mah in hong uk ngeilo uha, suakta tak-a, a nungta, a kalsuan minamte I hi hi. Zogam zong, Zomi I pu I pate satsa mah hi-a, Zomite ten ma-in kua mah nateng ngeinailo hi. Tua ahih manin Zogam leitang pen Zomite neihsa, satsa, go le gamh dinga, Pasian hong piakngiat khat ahi hi. We are indigenous people in our country, not immigrants people in our country.  Zomi Nam Ni I bawlteh bang hunteh Zomi Independence Day or Zomi Freedom Day ki ngahding, ki bawlzo ding hiam cih limtak ngaihsun a, I thungetna ah I apding thupi mahmah hi. Tua dingin I biak Pasian mai zongin thumanna(truth) thutanna(justice) cihtakna(faithfulness) tawh I ki makaih, I ki nungzuih, I kalsuan, I sepkhop kul ding hi. Tuate ki hellopi in Zogam leitang leh Zomi te’n suahtakna kingah ngeilo ding hi, cih tukum Zomi Nam Ni ah akua mahpeuh in phawkidng in kadeih hi.

Khaibawi(Australia)

Reff:....
1.Capt: Mang Tung Nung: A 7 VEINA ZOMI NAM NI TEDIM KHUAPI AH
2. Pro.C. Thang Za Tuan: ZOMI NAM NI HONG PIANGKHIATNAZIA
3. Pu. Chin Sian Thang: ZOMI NAM NI
4. Tg. Vul Za Pau: ZOMI NAM NI HONG PIANKHIATNA THU
5. J. Thang Lian Pau: ZOMI NAM NI THU
6. Rev. Dr. Khen Za Sian: ZOMI NAM NI


69th Anniversary of Chin National Day celebrated in Yangon

Chin ethnic dancers perform traditional dance at a ceremony to mark the 69th Chin National Day in Yangon. Photo: Zaw Gyi (Panita)
Chin National Day At Yangon
Chin ethnic people in Yangon celebrated 69th National Chin Day with great joy in Farim Hall in Ahlone Township, Yangon yesterday afternoon.
The celebration was divided into two parts with Yangon Festival Committee Chairman Salai Htun Hlaing delivering the opening speech and Committee General Secretary Mai Sui Hlei Zing reading the reports and expressing gratitude. Next the annual homage paying ceremony to Chin National Leaders was carried out and testimonials to Chin National day were read.
In the second part of the programme Chin ethnic brethren performed traditional dances, showcased their traditional clothing, and celebrated with modern dances and songs sung by Chin ethnic artists.
“Today Chin nationals, young and old, were able to reunite and our traditional attire and culture was available for all to see. By showcasing out culture we received recognition among each other and managed to unite all Chin nationals of different ethnics,” said Vice-Chairman (1) U Pachhunga of the 69th Chin National Day Festival Committee.
On display at the festival were exhibitions on typical lifestyles of the Chin people, as well as stalls selling traditional Chin clothing, traditional cuisine and souvenirs, to which citizens actively flocked and supported.
“I was able to represent my ethnicity in the welcoming address and take pride in being able to display our culture and dress in our traditional attire. I also gained a lot of knowledge on the various different Chin ethnic groups,” said Beauty Lalzahawmi, a festival participant.
The 1st Chin National Day was celebrated on February 20 1951 in Mindat. From that day forth Chin National Day has been celebrated annually by all Chin brethren, both at home and abroad.—Zaw Gyi (Panita)

Saturday, February 18, 2017

CHIN IDENTITY AND CHIN NATIONAL DAY

Introduction
Zing Cung: Chin National Day
Chin National Day was the result of our forefathers’ collaborated effort in order for our Chin people to have freedom, liberty, equality, and management of our own affairs without outside interference. On February 20, 2005, we will be celebrating the 57thanniversary of that united effort of our Chin people. The date February 20 was designated for the Chin National Day at the Chin Special Division General Conference held on February 19-20, 1948. At the first celebration of the Chin National Day held on February 20, 1951, the then Prime Minister of the Union of Burma U Nu himself attended, and the Government of the Union of Burma recognized February 20 as the National Holiday. Chin National Day shows that we the Chins are a distinct people in the Union of Burma.
The Independence of Burma and the beginning of National Turmoil
Before the British imperialization of Burma the Chins always managed their own affairs. They were never ruled by any outside power. The Chins themselves were the sole authority in the internal matters of the Chins. Only after the British conquered the Chins, Chin Hills was ruled by the British government. Even then, the British ruled Chin hills under a separate administration called “1896 Chin Hills Regulation Act”, different from that of the Burma proper.
At the end of the Second World War when Burma was going to gain independence from Britain, the Chins met with other ethnic groups of contemporary Burma such as Kachin, Shan, and Burman, and agreed that all the ethnic nationalities of Burma must have equal opportunity, equal right, and democratically shared power in the independent Union of Burma. This means that when the Chin agreed to join the Burman, Shan, Kachin, etc. to get independence from the British, they joined only after the Burmans and all other agreed that the Chin will have self-government of their territory and the right of cessation

 from the Union if they so desire. After that historic Agreement (aka Panglong Agreement) the Union of Burma began to appear in the countries-map of the world.
However,essence of Panglong Agreement as well as the visions and intents of the signatories of Panglong Agreement were not honor by the rulers of Burma. As a result, serious disagreements followed by armed conflicts between the rulers of Burma and other ethnic groups began to appear by 1949, and national turmoil continues until today.
Chin National Day was annulled
Chin National Day is the symbolic confirmation of the Chin national identity. Because of that there had been many attempts to annul the Chin National Day even when Burma had the governmental system of Parliament Democracy. During the administration of Revolutionary Council of Burma, the rulers of Burma continued to try to change it into Chin Special Division Day. After that the Burma Socialist Program Party attempted again to change it into Chin State Day. Eventually when the State Law and Order Restoration Council (SLORC) (renamed as the State Peace and Development Council (SPDC) in 1997) took over the State power, the Chin National Day was changed into Chin State Day by force.
We the Chins gained Statehood in the Union of Burma on January 3, 1974. Instead of naming that date as Chin State Day, the rulers of Burma changed the Chin National Day (February 20) into Chin State Day. This indicates that those rulers want to destroy the Chin National Day which is the hallmark of the Chin National identity. Now the only recognized National Day in Burma is December 6 (Burmese Calendar Tasawng mung lahpih kyaw se yeh). This implies that there is only one recognized nationality in Burma, namely Burman. Therefore the annulment of Chin National Day, changing it into Chin State Day is a symbolic non-recognition of other ethnic nationalities in the Union of Burma.
At present the calendars produced in Burma only mark one National Day, namely the Burman National Day, as mentioned above. Other ethnic National Days had been completely rescinded in Burma. This act of non-recognition clearly showed the intention of the rulers of Burma to eradicate other ethnic nationalities and/or assimilate them into one ethnic national identity, namely Burman. Ever since Burma gained independence the rulers of Burma have been proclaiming a slogan of ‘unity among all the ethnic nationalities’. However, their actions of non-recognition of other ethnic nationalities in Burma point to the fact that they never intend to have ‘unity in diversity’ where every ethnic group is recognized as a distinct national but ‘unity in uniformity’ where all distinct ethnic nationals eventually will be assimilated into the Burman national.
Prohibition of non-Burman languages in schools
The survival of a people’s identity depends on the survival of their language. If the language extincts so does the identity of the people. For that reason people who want to maintain their national identity always make sure that their language does not come to extinction. Since 1948 State Constitution had been drawn twice in Burma. In both constitutions the Burmese language was declared as the official language of the country at the exclusion of other national languages in the Union of Burma. In the 104 basic principles of the military junta’s National Convention, it is stated again that the official language of Burma shall be the Burmese language. This means that other ethnic languages in Burma shall not be allowed to use as an alternative official language even where the majority of occupants in that State may not be speakers of the Burmese language. This also means that non-Burman ethnic nationals of Burma will not be allowed to learn their native language in schools of their own States. During the past 50 years we have witnessed the reduction and marginalization of our own language in Chin State by the ruling Burman authority. At the present time no Chin language is taught in the schools of Chin State. Many Chin elders told us that we have lost a good percentage of our native language to the Burman language. Restriction on the learning of Chin has already taken its toll on the Chin youth. A high percentage of Chin teenagers are not literate in their own language, and some Chin children have developed negative attitudes towards their native language. If we lose our language we will also lose our national identity.
Attempts to wedge our national unity
Burma has eight different major ethnic groups: Arakan, Burman, Chin, Kachin, Karen, Karenni, Mon and Shan. Except the rulers of Burma, these ethnic groups have been trying to achieve the system of Federal Union where every ethnic group would enjoy self-determination in their own State. However, The “racist” rulers of Burma who have the ‘’great Burman Mentality’’ always
oppose the system of Federal Union where all the ethnic groups in Burma will have equal opportunity, equal right, and shared power in              the Federal government as well as their own State government. In opposition to the Federal Union system the military junta

 claimed that  there are 135 ethnic groups in Burma. Therefore a small country like Burma cannot have 135 States for each ethnic group.
As simple as it is, the junta’s claim is a very dangerous wedge that can divide our people. Its main purpose is to create discords   among our people, and then to hold our people apart so that we could not have unity among us. Our disunity then will allow the outside   power to rule us very easily.
In order to avoid such trap of “divide and rule” in the guise of “diversity” by the military junta, we always need to be aware of the         continual assaults on our unity which can potentially come from within ourselves as well as from outside. If we fall into the trap of the “racist” rulers of Burma we will be exterminated or assimilated into Burman ethnicity, and eventually lose our national identity.
Conclusion
When the Chin joined other ethnic groups to form the Union of Burma, we joined them as a distinct people who had its own   national identity and self-determination. Our Chin forefathers did not join the Union with the idea that the Chins and the Burmans are the same, or the Chins will become Burmans. In addition, we have never conceded to the idea that the Burman ethnic group should have more ruling right than others, just because it had more population than other ethnic groups. We joined the Union of Burma as an equal partner in all matters, and with that understanding we co-founded the Union of Burma together.
Burma is not (and has never been) a place where only one ethnic group lives. It is a place where multi-ethnic groups live together. Therefore every ethnic group should be able to manage their own affairs in their own State while sharing power in the Federal Union. Our native language should be the official language, and we should have the right to celebrate our National Day with great joy and festivities in our own State. If we are denied those rights of language and national identity, it means that the rulers of Burma are trying to assimilate us into their own ethnicity.
World history taught us that there had been so many small ethnic groups which were assimilated by the greater ones. As a relatively a small ethnic group we are in great danger from being absorbed by the bigger Burman group. There had been distinct ethnic groups of people in Burma such as Pyo, Thet, and Kanyan. But today they are nowhere to be found because they had been assimilated by the Burmans.
I believe that we do not want the name of our people “Chin” to be found only in history. Then we need to protect ourselves from being assimilated, and give our collaborated effort to maintain our national identity. We need to emphasize our affinities and minimize our differences. In the offices of government, in the schools, in the media, and in all matters of daily life, we need to use the local Chin language as the official language in all over Chin State. Finally, the Chin people must be the sole authority to manage the Chin affairs in our own State. Only then our Chin national identity will live and we will be able to celebrate the Chin National Day meaningfully.
May God bless and protect our Chin people.

Copied from http://www.norwaychin.no

Monday, February 6, 2017

Executive Order of President Trump

Kumpipa Trump ie Thupiak in Refugee te adin bang piangsak ding hiam?

Kumpipa Trump in January 27, 2017 ni in Thupiak khat tangko khia a, tua in United State ie Refugee Gam thumna puak vai ah tampi kilaih sak hi.
Hih Thupiak(Executive Order) in US kumpipa thupiak hi a, United States ie thukhunte mah tawh kibang hi. A hangin US gamsung ah Refugee te on glut theihna dingin US Kumpipa ie thuneihna nuai ah kikoih hi. Lehlam ah, hih Thupiak in US Congress ie khunsa thukhunte susia(Palsat) theilo hi.
Hih Executive Order in Refugee te adin bang hiam?
  • Thupiak in biakna vai hangin Refugee laklutna ni 120 dinkhawl sak hi. Cihnopna ah hih Thupiak a kitangko ni a kipan ni 120(Jan 27 – May 28, 2017) sung vai pawlkhat hangin Refugee te kilut saklo ding cihna ahi hi.
  • Ni 120 khit ciangin, Refugee ahi a, Gam thumna zuan dinga kikipsaksa te, US ah a lut thei dinmun hi takpi uh hiam cih security tawh kisai sittelna kinei dinghy. Hih thu hangin, tupi gal a interiewna leh a nungthu sittelna te zong khentatna thak a kineih masiah ziakai ding hi. Hih in refugee kalsuanna zong  khawlsak thei hi.
  • Thupiak in US ong lut ding Syria Refugee khempeuh khaktan hi. Cih tak ciangin, hih Thupiak a kilaih kik masiah Syria refugee peuhmah US ah lut theilo ding cihna hi. Hih tungtang ah hun ciangtan omlo hi.
  • Hih Thupiak in gamdang pawlkhat panin US ong lut dingte ni 90 sung khaktan hi. Tua gamte in:  Iran, Iraq, Sudan, Syria, Libya, Somalia, Yemen tea hi hi. Nang na hi kei a na mel theih khat thuman lo pi in mat le hen in a om zenzen leh airport@refugeerights.org aih keh na local ACLU (American Civil Liberty Union) ong call in. Ni 90 khit ciangin, mi pawlkhat adingin hih khaktanna pen kihong kik kha ding hi. Nang hih gamte lakah na kihel khak leh hih ni 90 sung khualzin loh hoih zaw hi. Green card nei khin a, hih hun sungin khualzin loh a phamawh buaina na neih leh hehpih ngetna lai kumpi zum ah na khiat kisam ding a, tua lai pen na nai a om tangzum(Consulate aihkeh Embassy) ah na nget kisam ding hi.  Green card nanneih kei leh hih hun sungin US pualam ah pusuak kei leteh hoih zaw hi.(NB: A kikhaktan gam 7 te ading bek)
  • Tu kum US ah gam thumna zuatna tawh on glut thei ding a vekpi pen 110,000 hilo in, 50,000 hi ding hi. 32,000 tang ding bang a thu a alutsa ahih hangin, May 28, 2017 khit ciangin adang 18,000 te lut thei ding hi.
Refugee khat hileng hi Thupiak in kei adingin bang a cidiam?
  • US ah refugee in a tungkhin na hih leh, hih Thupiak in na Legal Status(na hihna diktak) bangmah sukha lo ding hi. US na tun zawh kum khat a cin ciangin Green Card na phu thei ding a, kum 5 khit ciangin gammi hihna(Citizenship) na phu thei veve ding hi.
  • Na innkuan pih US onglut ding aihkeh Innkuan kigawm ding na hih uh leh hi thu hangin hun sawt la to kha ding hi. Na innkuanpih te Syria pan on glut ding bang ahih zenzen leh US ahrefugee dingin banghun teh onglut sak uh diam cih bangmah kigen khol theilo hi.
  • Na innkuanpihte pen US ong kut ding a kikhaktan sak gam 7 te ah a om ahih leh ni 90 a cin masiah ong lut thei lo ding uh hi. Thukhun thak a om bangin Visa khawng zong kisam kha ding uh hi.
Huhna na kisap ciangin?
·         Hih Thupiak hangin upadi vai ahi a, na innkuanpihte US ong lut thei dinga sehkholhsa in a om uh lehInternational Refugee Assistance Project hong zasak pah in. IRAP in a kisam bangbang in lam hong hilh ding a, a hi zongin US lut theilo dinga kikhaktan khat lutsak theihna ding thuneihna neilo hi. Nong kizop nang in:   info@refugeerights.org ahi hi.
Refugee tawh kisai telloh leh dotnop khat pepeuh na neih leh hih tak ah lai hong khak in: info@therefugeecenter.org 
US gammi te in gambeel na hih hangin ong it in, hong don nuam hi. Na haksatna hong panpih nuam hi.
Lungdam.
Len Nupa
Executive Order of President Trump over Refugees
Tuni Refugee te, zingciang gammi hi thei.







Saturday, December 17, 2016

Zomi Movement (History)

ZOMI KHANGTHU KANNA (AD 1900-1980)
Zomi History: Zomi le Zogam Tangthu(1900-1980)


1901 Lushai hills Census masa pen; mihing 82,434 omin Paite pau zang 2,870 om hi.

1903 Missionary School masa pen Haka-ah kiphuan. Paite Sintungbu Vialphung Tombing & Rev. David E Jones. ten bawl. Tedimah Tan 4 Sang kiphuan.

1904 Dr. E.H. East-te nupa Khalkha tung. Zomite palik tum cilna; Zo palik kiphuan. Sila kiphiat.
Zogamah Kawllai sang kiphuan. Thuam Hang leh Pau Suan tui kiphum. Lushai hills L.P. School Exam masak pen. Khristian biakna ngeina siangtho-a kiteeng masa pen Hrangsaipuia leh Saimanliani.

1906 Lushai hills-ah Sunday School Exam neih masak pen.

1907 Zogam bup Tuiphum Pawlpi khoppi masa pen Haka-ah kizang. Zomi (Chin hills) Pastor masa pen Thuam Hang. Manipur State Durbar kipan.

1910 Rev. Joseph Herbert Copte-te nupa Tedim tung. Cope topa in Tedim, Falam laimal bawl. Dr. J.H. Woodin-te nupa Khalkha tung. Pau Cin Hau Pawl “Laipian’ kipan. Chin hills-ah Sila kibeisak, Khua gamgi kibawl. (May 7) Dr. Peter Fraser & Waatkin Robert. Manipur simah Khristian missionary-te lut kipatna, Senvon khua-ah kiphual. Lushai hills Presbeterian Pawlpi khoppi masak pen. Aizawl Bazal kipan.

1911 Chin hills Census; Tedim uk (Tonzang tawh) sungah mi 30,000 om. Lushai hills Census; Mihing 98,406 om in, Paite suan 10,460 om.

1913 Tedim pan Upper Chindwin District Civil Police-ah mi sawm-le-nga kitumsak. Zogamah Alu, Kawltu, Singno leh a tuamtuam ciin sin kipan. Thaangah Sumbuk kibawl. Falam Technical School pan Leisek bawl kisin.

1914 Leitung Galpi khatna kipan, Tedimah Thukizakna kiphuan.

1914 Manipur gam Sinzawl khua-ah Manipur State Durbar Vice-President Aizawl gam Suprintendent leh Tedim gam Asst. superintendent-te gamgi thu kikumna nei. Muizawl khua, Pau Khen in siah a piaknop loh manin Falam gamah lal dingin kisawl. Zomite police dinga sin uh, hoih tuaksa-in lak beh ding kivaihawm. Haka gamah nupa amau leh amau a kithat om.

1915 Tedim Pau tawh Lungdamna Matthai bu kikhen.

1915-16 Halhka gamah Zusa laangin kial tung. Mizo pau tawh Thuciamthak bupi kizo.

1917 Piancit paina leh Galpi masa. CHIN LABOUR CORPSGerman gal piang. may 25 ni-in Piantit (France) gam pai ding mi 1000 Tedim pan ding khia. Piantit paite London hawh. Labour corps, France-ah Ukpipa Hau Cin Khup in mi tampi paisak zo ahih manin Mikang kumpi in
minphatna KSM pia. Mi tampi Kawlpi zanggamah lal.

1918 Leitung Galpi khatna ve’ng ta. Piantit pai nuamlo Thahdo leh Khalkha in kumpi do. Oct. kha-in Piantit paite tung kik; 21 si, Piantit gamah kiphum.

1918 Tedimah military Police platoon 3, Haka ah 3, leh kawlpi-ah 3 kikoih. Tedim Labour Corp panin mi guk in minphatna namsau ngah.

1919 Mikang kumpi, Thahdo leh Khalkhate Hau Cin Khup in lem, kilemsak. Zogam tawh kisai thute kikum dingin.


1920 May kha-in Maymyo ah kikhopna om. Assam gam tangin Lushai hills
Suprintendent pai. Chin hills-ah Sangnaupang -1,712 pha. Hau Cin khup in a tapa Pum Za Mang huhna tawh vai hoih taka a hawm manin thauka (Revolver) kumpi in pia. Labour Corps-ah a nasepna a hoih manin Hlur Hmung in minphatna A.T.M ngah.

1920 Paltan tumcilna. Halka pau tawh Lungdamna Thu leh Sawltakte Tangthu kikhen.
Kawlgamah suahtakna deihna khang. Paite pau tawh Khritian la neih kipan.

1921 Chin hills Census, Tedim uk (Tonzang tawh) sungah inn 5045 leh Mihing 36,048 om.
Zogamah ann hoih lo ahih manin, Lusei gamah mi tampi tak Lal, India kumpi in 4/70th Chin Rifile bawl ding phasa. Falamah Educational Conference om a; Kawl lai pen Zolai tawh laih ding thukim. Zopau tawh thukizakna khat kikhen.

1921 Kawlgamah Paltan (Galkap) kiphuan. Vial Nang Ordination kipia; Chin hills-ah masa pen.

1922 Chin hills-ah kampau a tuamtuam tawh lai a kihilh manin haksatna tampi om hi. Lai sim nading kampau khat tel a, Roman script tawh laisim bu a bawl dingin kumpi in committee phuan.
Lophei Hausa Khup Lian in minphatna thau leh laipi(Certificate) khat ngah.

1923 Zomi 300,000 sung panin 2,351 in lai sim thei. Zomite lai pillo hi lo-in a kah kim zolo hi zaw hi.

1925 Zolai kisin ta. Kawllai kiphiat Zolai kiphuan. Dr C.U. Strait-te nupa khamtung gam tung’Roman Catholic Biakna Mizogamah lut.

1928 Chin hills-ah Chin National Union party kiphuan.

1930 Lamka khua, Phungkhothang Guite leh Zenhang Valte ten sat. Lushai hills-ah hanmual neih kipan.

1931 Pa Pau Cin Hau lai tawh Mualtung thuhilhna kikhen. Hau Za Cin Pau in Matric zo, Chin hills pan a zo masa pen.

1932 Tedim pau tawh Thuciam Thak kikhen.

1933 Zomite politics lungsim neih kipan. Chin Unity Organization kiphuankhia. CUO in Rangoon-a Mikang kumpi tungah deihna nam kua a nei memorandum khia.

1935 Falam High School kiphuan. Young Lushai Association (1947 pan Young Mizo Association, kici kik) kiphut hi.

1937 Mikang kumpi in Kawlgam leh Vaigam gamgi khung in, Zogam phel nih suak. Leitung Galpi nihna kipan.

1938 June-11 ni: Dr. Cope Khalkha-ah si. U Shiah Lwe in B.A zo, Chin hills-ah a masa pen. Lam Za Hang (Tedim) in Mawtaw nei, Chin hills-ah a masa pen. Mikang a do Zomi makai Pu Suang Khaw Kam, Magwe khuapi-ah si.

1939 Rev. F.O. Nelson-te nupa Tedim tung. CUO makai teng kiman, thongah khum.

1940 Paite pau tawh Laisiangthou bumal masak pen - Tanchinhoih Johan, Rev. Nengzachin in tei hi. Halkha pau tawh Thuciam Thak kikhen.

1942 August: Japan te’n Zogam leitang tung. Japan galkap 75,000 Kawlgam lut. Kawlgam galkap402,300 India-ah tai. Chin Army kiphuan. Leisan mualah thau zang lo-in temtawng tawh kido, Japante 150 liam, tampi si. Chin hills-ah Mikang huhna tawh Japan gal a nang dingin CHIN
LEVY kiphuan. Japan huhna tawh Mikangte do dingin CHIN DEFENCE ARMY (CDA) kiphut.
Paite pau tawh Khristian Labu neih kipan.

1943 Tedim, Halkha, Falam Japan in la.

1944 March: Japante Moirang tung, Imphal gal muh. Feb. Mar. Apr. sungin Arakan gamah Japante 5000 kithat. Sukte Independent Army (SIA) kiphuan. Japante nungkik, 50,000 val si.

1945 Galpi Nihan vengh. UNO kiphuan. R. Tuang Hmung in Chin Rural and Education Uplift Society phuan.

1946 Rev. R.G. Johnson-te nupa Khalkha tung. S.T. Hau Go in M.A (Madras) zo; Chin hills pan amasa pen. Khamtung Suahtak Vaihawm Pawlpi party kiphuan. makai: Pu Thang Kho Kai, Pu Song Theu, Pu Thang Za Kai, PuLang Khaw Thang. Thuhoih Vaihawm Pawlpi party kiphuan. Makaite —
Pu Vungh Za Kham, Pu Hau Za Lian, Pu Tuah Langh. Kawlmi te’n suahtakna lak a sawmna tawh kituak a khamtung mite kalsuan dan ding a vaan dingin Zomi, Shan, Kachin te’n The Supreme Council of The United Hill People (SCOUHP) cih kipawlna bawl. Kawlmi makai Aung San in suahtakna ngen dingin England gam zin. Mualtung mite thukimna keng lo ahih manin tangtung zo lo. Lushai hills-a political party masa pen Mizo Union kiphut hi.

1947 Chin-Burma Unity Pillar, Htilin khua-ah kiphut. Panglong Conference-ah Kawlmite tawh suahtakna la kawm dingin thukimna khutpimai meekna kibawl; Chin hills taangin Pu Thawng Za Khup, Pu Hrul Mung leh Pu Kio Mangte pai. Kawlgamah Constituent Assembly kiteelna kibawl; KSVP pan Pu Mang Tung Nung leh CNU pan Pu Vumthumaungte kihel. Gen. Aung San makaihna tawh Kawlgam Constitution Drafting Committee kibawl; Zomite tangin Pu Mang Tung Nung leh Pu Savut kihel. Tedimah High School kiphuan. THUKITUAHNA cih thukizakna kipan.
Zo Education Board kiphuan. Tedim ah Lai Siangtho Sang kiphuan. R. Tuang Hmung in Falam Chin hills D.C. seem. Siamsinpawlpi (SSPP) January 13 ni-in Suangpi khua-ah kiphut. President masa pen Dr. Liankham Samte. Mizoramah Kawlgam tawh kigawm a ut pawl - United Mizo Freedom Organisation (UMFO) kiphut hi. Manipur State Hill Peoples (Administration) Regulation Act kibawl.

1948 January4: Kawlgam in suahtakna ngah. Kawlgam in suahtakna ngahin, Chin Special Division in Union of Burma-ah State tawh a kizakim phialin thuneihna nei. ZBC sungah TBA, FBA, HBA kiphuan. Zo zum (Chin Affair Council) Rangoon-ah kiphuan. Hill Chin Students’Union Rangoonah kiphuan. Zogam ukpi te’n mipi’ deihna zui-in ukpi za nusia uh. January 22: Kawlgam Prime Minister zum thukikupna-ah Pu Mang Tung Nung in, Zogam sunga Chin Hill Regulation Acts thukhun zui-a ki-ukna tawh kisai, mipi’ deihna kan ding a kisapna thu sung.
1948 kum : February 5: Hih thukhun zuia ukpi ki-ukna, mipi’ngaihsutna a kan ding committee kibawl.
Capt. Mang Tung Nung in CHIN PEOPLE’S FREEDOM LEAGUE (CPFL) phut. Mizoramah political party masa pen Mizo Union kiphut hi.

1949 June 27: Paite National Council, Tangnuam khua-ah kiphut. President masa pen Pu T. Thangkhai. Manipur, Indian Union tawh kigawm.

1950 Lushai hills-ah Paite Federation kiphut. CBCNEI(Council of Baptist Churches in North East India) kiphuan. Sia S.T. Hau Go in MRE, Colgate Rochester Theological College, USA pan zo.
Paite pau tawh Thukhun Thak leh Sam bu, Rev .Nengzachin in tei zo.

1951 Falam pau tawh Thuciam Thak kikhen. K.T.P. (Khristian Thalai pawl) kiphut.

1952 ZBC (Zomi Baptist Convention) kiphuan. LUNGVAKNA cih thukizakna kiphuan. Hill Chin Students’ Union Magazine kikhen. Mizo District Council kipan.

1953 Falam Theological School kiphuan. April 1: Aizawl leh Lunglei Mawtaw Lampi kihong.
March 3: Lamka-ah Young Paite Association (YPA) kiphut. President masa pen Pu T. Vungsiam.

1954 C.K. Taikwel in M.Sc. (USA) zo, Chin hills pan masa pen. Lushai Hills pen Mizo District ci-in kikhek hi. Mizoramah sila kiphiat hi.

1955 VumKhaw Hau in Ambassador ngah. Khamtungmi masa pen.

1956 Manipur Villages Authority in the Hill Area Act kibawl.

1957 CNU leh CPFL kigawmin CHIN NATIONAL ORGANISATION (CNO) ci; Capt. Mang Tung Nung in President len.

1958 BCM (Baptist church of Manipur) kiphuan. Sia Kam Khaw Thang in B. Th. zo. Chin Liberation Army, Pu Tun kho Pum Baite in phut.

1960 Dr. Cope Golden Jubilee Tedimah kizang. Churachanpur Baptist Association Kiphuan. 

May 30: PNC President Pu T. Goukhenpau leh Secretary Pu S. Vung Khomte makaihna tawh India Prime Minister Pu Pandit Jawaharal Nehru kiangah ‘Re-unification of Chin People of India and Burma under one country’ cih thulu zangin Zo minam khempeuh ading District hiam, Division hiam, Region hiam khat bawlsak a, tua sungah gawmkhawm dingin ngetna memorandum khia.
Manipur Land revenue & Land Reform Act kibawl.

1961 Mizoramah Congress party leh Mizo National Front (MNF) kiphut hi.

1962 Chin Affair Council pen Chin Supreme Council ciin kikhak. Kawlgamah Socialist Kumpi kiphuan. 

Mizoramah Paite National Council (PNC) Pu Khan Cin makaihna tawh kiphut hi.
1963 Aizawl-a Electric zat kipan. December 11: India Kumpi in Manipur, Paite mite ‘Scheduled Tribe’ lakah guang.

1964 Mizo District MLA bye-election-ah MNF leh PNC pangkhawm. Khritian Thukizakna (EBC, Manipur) kipan. Kawlgamah ANTI-COMMUNIST FREEDOM ORGANISATION (ACFO) pawl kiphut in, Lt. Col. Son Khaw Pau, Pu Dam Khaw Hau, Pu Mang Khan Pau, Pu Hrang Nawl, Pu Son Cin Lian leh Pu Tual Zen ten makaih hi. ACFO pawl pen Manipur-a Zomi makai Tun Khaw Pum tawh kikopin, Zo Kumpi - UNITED CHIN GOVERNMENT pawl phuan uh hi. Pu Tun Khaw Pum pen Prime Minister, Pu Col. Son Khaw Pau pen Defense Minister, Pu Hrang Nawl pen Foreign Minister.

1965 PNC HQ in Sialkaltang, Paite Regional Council ngetna memorandum kumpi tungah khia.
Mizo District, Deputy Commissioner Pu K. Saigal IAS in Sialkaltang dung pha. MNF in India kumpi tungah Independent ngetna memorandum tun. Tedim & Tonzang uk sungah inn 10,649 leh mihing 84,553 om.

1966 March 1: MNF in Mizoram Independent puangin Mizoram buai kipan. Kumpi in Mikang missionary-te om a phal nawn loh manin Missionary-te ciah. Paite Regional Council ngetna tawh kisai-in PNC leh Pataskar Commission-te Aizawlah kiho. Chin National Organisation pen Zomi National Front ci-in kikhek.

1968 Dawt Sung in M.A. zo; Chin hills pan numei masa pen.

1969 UNITED CHIN GOVERNMENT makai Col. Son Khaw Pau, Pu Hrang Nawl, Pu Dam Khaw Hau, Pu Ro Thangte kimanin Kawlgam kumpi tungah ki-ap. Pu John Mang Tlingte makaihna tawh CHIN DEMOCRACY PARTY (CDP) kiphut.

1970 Paite pau tawh Laisiangthou buppi kizo.

1971 Manipur Hill Area District Council Act kibawl.

1972 Mizoram in U.T (Union Territory) ngah. Manipur in State ngah. January 21: Manipur, Daizang khua-ah Zomi National Congres (ZNC) kiphut. President masa pen Pu T. Gougin leh Secretary Pu S. Hangkhangin Ngaihte.

1973 Evangelical Convention Church (ECC) Lamka, kipan.

1974 January 3: Chin Hills in Chin State ngah. Dr. Vum Khaw Hau in Ph.D. ngah. Chin State-ahbiakna lam khanlawhna tung.

1975 Zolai kum 50 cin’na pawi Tlangnuamah kizang. Zolai kum 50 cin’na Magazine kikhen.
Mizoram-ah People’s Conference Party (Tun MPC) piang.

1976 LUNGDAMNA AW kiphuan.

1977 Tedim Lai Siangtho kizo. Kawlgam galkapte leh CNA (Khaimulen)te Vangteh leh Saizang kiim tengah nakpi takin kikap. CNA-te mi 60 Vangteh khua, Mah-Sah-Lah (Burma Socialist Programme Party) thuneite kiangah ki-surendar, kikaplum veve. Mi 46, Kalemyo Jail-ah kipuak.
mi 4 liam.

1980 April 10: Teikhang khua-ah Paite nam makaite kikaikhawmin, Mizoram Paite Organisation (MPO) kipawlna phut. Pu Thangzakap, President masa pen.

Laibu etkakte:
1. Zolus No. 4-na, 1999, Yangon
2. Zo Aw Thukizakna, April-June 1986 & Oct-Dec Issue. 1986, Guwahati.
3. Chin Baptist Association Silver Jubilee (1961-1986) Souvenir, Lamka
4. Mizo Chanchin by B. Lalthangliana, 2001, Aizawl
5. Siamsin Pawlpi Annual Magazine ( Golden Jubilee Special Issue), 1996, Lamka.
6. Zolawkta Thukizakna Kum Thum Cinna (1994-1997), Aizawl.
8. Zomi Innkuan Laibu, 1972, Tedim Zolawkta

Asim kha mimal khatciat Topan thupha ongpia tahen.