Skip to main content

Zomiten i ngaihsut ding thu pawl khat




October 20, 2015

ZOMI TEN I NGAIHSUT DING THU PAWLKHAT

Amasa in, kiteelna tawh kisai tawm gennuam hang. Kawlgam kiteelpi
ding ni 19 bek in sam ta hi. ( A om takpi ding ahih leh!). Mee piakna
ah a mi enzaw ding maw, a party enzaw ding cih tu laitak in mi tampi
in buaipih hi. Party pawlkhat in ‘a mi en kei unla a party en un’ ci
hi. Party dang pawlkhat inlah ‘a party en kei unla a mi en un’ cizel
uh hi. Tua ahih leh e’n bang i en tam?

Ke’n anih in ethuai sa ing. Party i en a, mimal i en zong in thu
nih bek etziau ding hoih ka sa hi. Amasa in, hih party/ mimal in gam
leh minam avei taktak hiam? Gam leh minam aa dingin asem nuam takpi
hiam? Aituam meet nading ciang bek peuh a en lel hiam, cih et masak
huai ka sa hi. Kawlgambuppi i et ciangin party tuamtuam lakah ‘hih
party te in gam leh minam avei takpi hi,’ cih theih ding party pen
muhkhiat hak khollo tawh kibang hi. Zogam ah zong party tuamtuamte’
thugenna leh sepna tungtawnin ‘hih party in gam leh minam veipen ei,’
icih ding omkhin khangel ding hi. Gam leh minam avei party leh
mimalte mah mee piakhuai hi.

Anihna ah, Pasian kihtak zahtakna anei, Pasian amuang party leh mimal
mee piakhuai ka sa hi. Hih pen Kawlmi party sungah kizang thei khol
kei incin, ahi zongin Zogam ah party ahi zongin, mimal ahi zongin
kizang thei ding hi. Lawhcinna, daupaina pen Pasian kiang pan ahih
manin Pasian amuangte bek mahin i lam-et bangin gam leh minam aa
dingin hong sem zo ding uh hi. Pasian anei Zogam ah Pasian theilo
makai khawng neih ding pen deihhuai masa hetlo hi. Zogam aa dingin
bang party ahi a, kua minam ahi phial zongin Pasian athei, Pasian
azahtak makai lunggulh huai mahmah hi.

Tu’n mailam kalsuanzia ding tawm gen nuam hang. Mimal kizopna,
kimaingapna (interpersonal relationships) pen leitungah thupi mahmah
hi. Pasian mahmah in zong mimal kizopna thupi sa hi. Bangzah ta in
gina ta kei lehang Amah zuanin, Amah sang lehang Pasian in tapa zaa
hong pia hi. Gina mahmah in pahtak huai keei ta lehang Amah i awlmawh
keileh Pasian in zong hong awlmawh lopah hi. Pasian thupha i saan
nadingin Pasian mai zon kul hi.

Tua bang tektek in leitungah zong hamphatna i ngah nop leh thuneite
mai i zonsiam ding thupi mahmah hi. “Ei kilawmpen hang, ei ginapen
hang’ ci-a tut liuliau tawh hamphatna kingah lo ding bek thamloh-in
kingah lo khin zo hi. Zogam ah district ngah dingin ei Tedim
kilawmpen napi hangin Haka in ngah hi. Vanlengtual bawl nadingin
Saizang khuataw a tualpi hoihpen napi Falam in ngah hi. Ei te in i
kilawmna, i ginatna suangin i tut liuliau laitakin i lawmte in
thuneite mai na zong uh a i hamphat nading teng tuahkhia pahpah uh hi.
Hih maitang zonna, maivilna pen zuauthu tawh ahih kei nakleh Pasian
zia leh tong khat zong himai hi. Joseph in atunna peuhpeuh ah a pute
mai vil zo ahih manin maipha ngah kawikawi a, atawpna ah Egypt gamah
Pharaoh zom a lianpen hong suak hi. Esther in a pasal kumpipa mai vil
zo ahih manin a mite sihna pan honkhia zo hi. Tua ahih manin, hih mi
tawh kizopsiamna pen Kawlgam paizia kia peuh i sakkhak loh ding thupi
hi. Leitung paizia hi. Leitung ki-ukna bek zong hi loin biakna
sung, innkuan sung dongah a kisam thukhat ahi hi. Tate sung nangawn
ah nu leh pa mai avil zote mah hamphapen lel hi.

Ei Tedim lam Zomite pen akhang akhang in thuneite mai vil cihte pawl
kivazo phalo hileng kilawm hi. A kiphasak ihiam, a meidawi ihiam, gam
leh minam avei zo taktak lo ihiam, kiniamkoih a mimai zon ding pen
haksa kisa mahmah laizang hi. Mailam ah hih laimun i kipuahphat
keileh bel hamphatna ngah ngei lo ding hihang. Angah huai hamphatna
tampi i khahsuah pen i pil loh man, i tei loh man, i hauh loh man ,
mimal i tawm man hi peuhmah loin i lawmdangte banga thuneite tawh
kizop i siam loh man hipen hi ci-in ka mu hi.

Thuneipen hileng bel mimai vil kul lo hi. Tua ahih manin thuneipen
mun tuhsawm ding maw, ahih keileh, thuneite maivil zawding cih thunih
bek om hi. Thuneipen mun tuhzo leng bel hoih penpen hi. Kuamah
maivil kul loin ei deih bangin vai kihawm thei ding hi. Tu laitak i
dinmun pen thunei mun lah tuh zo taklo, thuneite lah maivil nuam lo,
ei tumtaka gal ciakciak pongdan khat hileng kilawm hi. Hih bang
dinmun tawh bel i mailam bing mahmah mai dingin ka um hi. I khuadak
zek keileh hong kimakhelh mangkhin ahih manin phazo nawnlo a i om ding
dahhuai ka sa mahmah hi.

Tua ahih manin, mailam ah kiteelna tawh akah ding gam makaite ihi
zongin, kumpi nasem uliante ihi zongin Pasian muang sa in gam leh
minam vei cihtaka i vei ding i kihanthawn nuam hi. Gam leh minam
hamphat nang ahih nakleh hangtak leh kiniamkhiat takin ma pangciat dih
ni. Thuneite tawh zong ki-it, kithei in, thuklut sawm ding hang a,
gam leh minam hamphat nading khat peuhpeuh maitang singhawl belh
liang mahin phu tentan ding hihang. Tua bang i sep manin zakiatlawh
pah khollo ding hihang. Mordecai, Esther, Daniel te in sihdaan kipia
thei ding dinmun panin gam leh minam veina tawh khauhtakin adin uh
ciangin a zakiat uh cih thadah thupha sanlawh zawsop uh a, kumpite
zomin ulian pipi suak uh hi.

Zomi ta dingin Mordecai thak, Esther thak, Daniel thak khat kisam
mahmah hi. Topa mai zongin, nakpi in thungen dih ni.

Khazih leh Zomi sungah,
Sia Do Suan Mung




Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...