Skip to main content

Mit Cidam Nang~Dr.Sian Za Kham M.B.,B.S.,D.A.,M.A.(Theo)

Thupatna: Nuntakna nei mihing le ganhing khempeuh aa ding in. Mittang pen athupi mahmah khat hi cih ih thei tek hi. LaiSiangtho sungah na mit un note pumpi aa ding in meivaktawh kibang hi. Na mit uh ciim leh na pumpi khempeuh unhoih tak in thuthei aa namit uh mang leh na pumpi uh aa ding in khuamial ahi hi. (Luke 11:34)Tutung in mit dop dan ding leh mit aa ding aa hoihmehteh mehgah te anek huai dan anuai aa bang in kikup dingin kong tel khia hi.

1 . Nisa lakah ih pai ciangin lukhu peekgol zat ding hoihpen hi. Banghanghiam cih leh nitang sung aa om ultravioletlight kici dat ih mit tawh kisu kha leh sia sak hi. Tua ahihmanin niliim ngah nading in lukhu gol kisam hi.

2 . Mai phiat khit teh mai nul nading in kuamah tawh ki-tanglo mainul sinagtho sinsen zat ding hoih pen hi. Midangtawh ih ki tang leh mitnatna namkhat CONJUNCTIVITIS kicikingahbaih pen hi.

3 . Tuipek tuibual ciang leh lettama nasep na khatpeuh-peuh ih neih teh mitdal goggle khat peuh zat ding hoih pen hi.

4 . Air condition kizat na mun te ah huih mut na lam ahom lo zaw in kidop ding ki sam hi. Cih nop na ah ihmit huih inhong tam mut leh keu ding aa, mit khuamuh na kiam ding hi. Tua tham lo in, Abrasion kici mitnatna nam khat zong kingahbaih thei hi.

5 . Lai sim ciang leh na akizom aa sep ciang in nailang(30 minutes) ki hal in setkan sawmthum (30 seconds) sungapualam en khia ding, tua in mit gim luat ding phatuam sakhi. Singtehhing aengdildial khawngzong en le hang mit aadingin tawldamna ngah hi.

6 . Nipi kal khat in livei, nawhpai zekzek in lam siau ding.Adang in gen leng nikhat hal in lamsiau in paikhia leng mit-natna namkhat Glaucoma kici apian ding dal hi.

7 . Mitkhaumuh na ahoih nading in kawlkai (Sweet pota-toes) nek ding hoih hi ci in kiciam teh hi. Kawlkai sung ah Vi-tamin A om aa tua in mit khuamuh na hoih sak aa, adiakdiakin zankhuamial sung ah mit khuamuh na khang sak hi cih kimu khia hi. Nidang ihpu/pa te hun lai in Vitamin cih bangkiza kha vet lo. Ka neu lai in zatui a ki gen teh Quinine lo ngalom lo hi. Tua hi aa, Leitung gal pi Nihna sung in galtai buk aacinatna khem peuh ah Ku-nai ci in khavelval kidawn hi.Kawlkai hioh na tawm gen nuam ing. Tuhun ciang inbuhsih lo ngal an in kingaih sun nawm lo hi. Ahi zong in keineu lai ciang ciang in vaimin leh gatam, kawlkai, baal , behulhakai, sii-mai cih bang te anpi in ki ne ngai hi. Kawlkai- tongki ci amin laam a kihuan, tamta tawh tumtan tiltel in nisa ahkipho keu aa, akeu sinsen in bem sungah kikoih in gathuktawh kitui huai aa, tua pen an pi in kine hi. Ih khanglui miteamit uh atek dong in aciim kilkel na pen kawlkai anek manuhhi in teh cileng ki khial lo hi.

8 . Red onions (Lothangsan) sungah Quercetin kici antioxident dat nam khat om aa, tua in mitnatna Cataracts ( Kawl-pau in teng- ) apian ding kham hi ci in ki mu hi. Tua ahihmanin meh huan ciang hih red onion zat ding ciapteh huaihi.

9 . Zing sang tung aa an nek(Breakfast) ciang in Bilberry kici singgah min ne leng hoih hi. Hih sung ah Anthocyano-sides dat om aa, tua in Macular Degeneration ki ci mitnatnaapian ding dal hi. Hih Bilberry pen zatui sai te ah zong kingahthei hi. Thawhbat gah (Avocado), Ankam tak san (Carrot) lehhaimin (Mango) te zong hoih veve hi.

10 . Nipi kalkhat in ngasa nihvei ne zo leh mit aa ding ihhoih hi. Ngasa sungah Omega 3 fatty acid om aa, tua in dry eye syndrome kici mitnatna apian ding kham hi. Ngasa aduh lo ten ngapi thau (sh oil) capsule ne leh zong hoih veve hi.

11 . Nipi kalkhat in Spinach vokan ling neilo mehteh te nipi khatin ninvei ne ding. Lutein kici datnamkhat Spinach sung ah om aa, tuain Cataracts leh MacularDegeneration apian din gkham ciin kantel na pan kimu hi.Spinach pen nganhuam ahih kei leh garlic (Phulun) tawh helin sathau in kang ding.Hih lai asim kha te tung ah Topa Pasian in thupha hongpia ta hen .




 

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...