Skip to main content

Teizang Tangthu

Vangva Teizang taangthu theem khat cih ka at pen, kei pilna leh siamna tawh at hi lo aa,Vangva khua webs ah koih ki tang sam a hih manin kei seihna ciang tawh at ka hi hi.At khelhte leh a ki tang sam te awng beh lapsakun ciin a zah tak huai laisim te tungah kong thum nuam masa hi.
BC 2000 (Zomi or Chin taang thu)
Hih hunlaiin i pu i pa te Tibeto-burma dang te tawh sengam, hmar-sak lam kansu kuam (valley),lanchou khawpi kiang, tio lui ngei tengah teeng dingin ki um mawh hi.
( BC 1027-256)hih hun sungin sengamah Jo(zo) miin zingvai na hawm hi.Tua panin(BC 221-207)ciang, chin(EMPIRE)hun awng piang khia aa,tua hun lai takin anna (power)na nei mah mah uh hi.Tua khit ciangin gal awng lel uh a hih manin gal tai uh aa,sengam hnu sia uh hi.
(BC-4)hun laiin sengam kung-han chi-ang”(chi-ang hiang khat) teah i beh kachin te tawhna teeng khawm uh hi.Galin sim den uh a hih manin lui dung zuiin tai suk uh aa,kawlgam awng tung suk uh hi. (BC-1)hunin mekhon leh yangtze luinak lamah teeng uh hi.Phu ten kawlgamah sriksetra khua pi na saat uh
hi.Zomi ten payagyi ah khua na sat uh hi.
(AD-6) kuamin chindwin zanggam tengah teeng dingin lamen uh hi.AD-108 kuamin pagan(pugam;popa
(pupa mual)tuna (popa tawng kiim tengah teeng ding uh hi.(Dahpa? penglam?)te hunlai hi leh ki lawm
hi.Khawhun awng sawt to toin phute pen kawlmi suakin;Kanyante;Rakhine mi suak uh hi.Thet mite chin
(zomi)suak uh hi.Chin(zomi)te pen chindwin phaizang(minbu,Thayet, Aunglan,Myed,Natmauk,
Tawngdwingyi, Phi ah leh Kabaw valley) kiim tengah kum za tam a om khit zawh uh ciangin,kham
tunggam pen (AD-1250-300)kiim tengah tung dingin ki om mawh hi.Kham tung gamah awng tun uh ciangin,
Ciimnuai ah khua sat masa uh hi.Tua hunlai aa, makai deuh te pen;
1-Songthu
2-Songza
3-Songkip te ci uhhi. Ciimnuai panin hmun tuam tuamah khua na sat zel uh aa, (Dimpi,Sihzang,Teizang Saizang etc)cih beh min a tuam tuam awng piang khia hi. 
Teizang beh sungah; 
1- Sukte
2- Sawmte
3- Guite
4- Nekngen
5- Buansing
6- Sote 
7- Sathmun
8- Khupmu
9- Neihnguk etc) tehi.
Teizang beh teng awng at kim sei lo, ka hih manin a zah tak huai lai sim te tungah
mawhmai na awng ngen hing.Vangva khua Teizang te pen Teizang khua a hi,Heilei khua panin, lo sawh
singpuak,gam mawngna,gam hoihna Vangva gam mualkham hmunah na teeng masa uh hi,Tua mualkham
aa,a teen uh pen(AD-1935-40) kuam hi dingin ki um mawh hi.Tua mualkham a teeng pawl khat Heilei khua ah kal leh uh hi.A kal leh lo teng PU DAM KHAW THANG, DAM ZA NGO LEH TUN KHAW LANG te hi in;Teizang
beh Vangva khua a teeng ngei lehIn khuam a fut, lo gam a nei ngei teng i seih ciang kan suk len; PU DAM KHAW THANG(SOTE) LEH PI VUNG ZA NIANG TA TE; 1-PA NGO ZA CIN(SANGTONG PA)
2-PA SIAL TIN THANG
3-NU ZO ZA AWI
4-NU NIANG ZA HAU
5-PA SAWNG ZA CIN
6-PA KHUAL ZA LANG 7-NU NEM ZA HAU TE HI. PU DAM ZA NGO (SAWMTE) LEH PI HANG ZA LUAN TA TE; 1-PA DAI ZA NGIN
2-PA ZEL ZA NGIN
3-NU NIANG ZA NGOT
4-NU KAM DO CING
5-PA DO SIAN THANG
6-PA DO ZA KAM 7-PA SAWH ZA LANG
8-NU NGIN KHAN DIM
9-NU NING KHAN MAN
10-PA DAI KHAN SING TE HI. PU TUN KHAW LANG(SOTE)LEH PI CIN KHAW NEM SUNG PAN;
1-PA NGO ZA DAL
2-PA DAI ZA KAM
3-NU NIANG MAN CING
4-NU DIM KHAN NIANG
5-PA THANG DO LIAN 6-PA CIN DO THANG
7-NU NANG KHAN DIM
8-NU ZAM SIAN MAN LEH
9-NU NGIN KHAN CING TE HI UH HI. PU NANG ZA LIAN (GUITE) LEH PI CIIN KHAW DIM 1-PA DAL DO KAP
2-NU VUM KHAN MAN
3-NU ZAM DO CING
4-PA SUT DO THANG TE HI. PU TUN ZA KAM (BUANSING) LEH AWIH ZA AWI TE SUNG PAN; 1-PA HAU ZA KAM
2-PA LIAN ZA CIN
3-NU SUT ZA MAN
4-NU HAU MAN CING
5-PA LANG NGO THANG
6-NU NIANG KAI CING 7-NU CING ZA HAU TE HI. PU NENG LANG(NEKNGEN) LEH PI NOK ZA DIM TE SUNG PAN; 1-PA LAM ZA CIN
2-PA VUM DO THANG
3-PA SUAN ZA DAL
4-PA HAU DO NANG
5-NU SANG SIAN MAN
6-PA DO KHAN NANG 7-PA ZAM KHAN LIAN
8-NANG KHAN VUM TE HI. PU SUAL KHAW THANG(SATHMUN) LEH PI LUAN KEU TE SUNG PAN; 1-PA EN KHAN LIAN
2-NU EN NIANG
3-PA NGIN DO THANG TE HI UH HI. PU SAWNG ZA NANG(SATHMUN) LEH PI AWIH ZA CING TE SUNG PAN; 1-PA NGIN ZA THANG
2-PA EN DO THANG
3-NU MAN CING
4-PA KHUAL SIAN KAM TE HI. PU LAM ZA DO( SAWMTE) LEH EN ZA LUAN TE SUNG PAN; 1-NU AWIH ZA DIM
2-TUN DO KAP(Do mung pa)te hi. PU ZAM ZA NGIN(SUKTE) LEH PI NGAWIH ZA DIM 1-NU LUAN DIM
2-NU LIAN NGAIH CING
3-PA NGO SUAN PAU TE HI. PU HEN KHAW VUNG(NEIHNGUK)LEH PI ZO ZA DIM TE SUNG PAN; 1-NU NUAM KHAN CING
2-PA NGIN ZA SIAN
3-PA NEE ZA KAP
4-PA LANG CIN THANG
5-PA DAL KHAN KHUAL TE HI UH HI. PU VUNG ZA DAL(BAWMKHAI)LEH SUT ZA MAN TE SUNG PAN; 1-NU NUAM ZA SIAN
2-PA NANG KHAN NGO
3-NU NUAM SIAN LUN TE HI. PU NENG ZA LANG(SUKTE)LEH PI NEM ZA HAU TA TE; 1- PA LANG KHAN KAM
2-NU NEM NGAIH DIM
3-NU NIANG SIAN VUNG
4-PA NANG KHAN KHAI
5-NU CING NGAIH HUAI TE HI. PU EN THANG(SAWMTE)IN KAM SIAT NA TAWH TU LEH TA NEI LO HI,A MAH PEN VANGVA PAN
LETPANCHAWNGAH KAWL AWNG TAI SAN VANGVA MI LEH SA KHAT MAH A HI HI. Hih a tunga a ki at thu leh hla te pen, kei kat na leh seih na ciang tawh ka at kheh a hih man in,a
ki cing lo leh at khekh tam pi awmin hi,a ki cing lo te awng beh lap sakin at khelh te awng mai sak un ciin i
biak TOPA hmin tawh,a zah tak huai lai sim te tungah kong thum nuam hi. 
THULAKNA; ZOMI KHANGTHU
BY-J THANG LIAN PAU VANGVATEIZANGTANGTHU, 
THU DOT TE
PA LANG NGO THANG
PA DO KHAN NANG
PA THANG DO LIAN

LUNGDAMNA LIANPITAWH BY-
MUNGBAWI

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...