Skip to main content

Rev Dr Kam Khaw Thang Thugen Tomno

Dr. Kham Khaw Thang in a thuahkhak thute sungpan in zuih dingin hoih asak thu (18) te hong gelh suk ing.
Rev Dr Kam Khaw Thang


(1) I mawhna te imcip lo ding. Mi tawh thu i neih leh maizum selna peuh in pang tentan loin thum bawl zaw ding. I mawhna te im loin pulak zaw ding.

(2) I zawh ngaploh dingte langbawl se loin om hithiat ding.

(3) Sum leh paai, annek tuidawnte-ah thang gamtat lo ding.

(4) Kineih khem se lo ding. A zawng i hih leh i zawn’ na imlo ding, ahai i hih leh i haina imlo ding. A zawngpi kihausak, a haipi kipilsak, cih bangte hoih lo hi.

(5) Mi gensia se lo ding. Midang khat thu i gen leh zong tua i gente pen i gen mite zak-in i gen ngam dingte bek gen ding.

(6) I siamlohnate-ah a siam kineih se lo ding.

(7) Kamciamna khat peuh i neih leh tangtung sak ding. I tangtun’sak zawh loh dingte kamciamna nei vet lo ding.

(8) Mi simmawh bawl in neu ngaihsut se lo ding. Tu hun-a a neute nidang ciang alian suak thei-a, tu hun-a a liante nidang teh a neu suak thei zel hi. I simmawh bawlte i mai-et hun hong tun’ ciangin zumhuai mahmah hi.

(9) Innkuan sumzeekna-ah ngeina kip nei ding. Sumpi, sumkhol, zattawm ding anam tuam ciat in ama sansan ah aval-in zat loh ding.

(10) Leiba nei dingin sum zang lo ding. I ngahna tawh kizui-in zang bek ding.

(11) Midangte’ ngaihsutna zui-in na simin gamta lo ding. Eimah mah in man isak bang bekin na sem ding. Midangte’ ngaihsutna zui-in i gamtat ciangin thu haksa khat hong om leh e’n sian’sakna ding siamna neilo ihih manin zumhuai hi.

(12) I tungsiahte langpan’ huai lo hi. I paunak-ah,“Lam sak leh pute kizo ngeilo,” na ci hi. I tungsiahte langpan’ lehang eima gimna hi lel hi.

(13) Zuau gen se lo ding. Ahi bangbang in gen den ding. Mi khat kiangah thu khat gen, adang khat kiangah a tuampi khat-in gen zel cihte pawl hoih lo hi. Lungsim nam nih nei se lo ding cihna hi.

(14) Ei leh ei kiphattawm se lo ding. Midangte’ phat dingin i om leh lungdamhuai hi. Ei leh ei kiphatna pen zum huai mahmah hi.

(15) Thulian khensat ding aom leh khensat pah loin, hong kikum phot nung, ci-in a hun sotin limtak in ngaihsun ding.

(16) Hun awng omsak loin manlah den ding. Na nam tampi sep theih ding hanciam ding. A awngkhong luate siatna tawh kizom thei hi.

(17) Khangno lai-a siamna leh theihnate kip ahih manin khangno lai-in pilna leh siamna tampi i sin ding kisam hi. Khangham khit-a sinte kimangngilh pahpah hi. Hih pen khangnote in a hun lai-in a phawk ding thupi hi.

(18) I hat laitak, i liat laitak, vang i neih laitak in midangte’ na sak dingin gamta-in na sem lo ding. A thuakte in a khan’tawn in mangngilh lo hi.

‘Kineihkhem se lo ding. A zawng ihih leh i zawn’na imlo ding, a hai ihih leh i haina imlo ding. A zawngpi kihau sak, a haipi kipilsak’, acih mah tamvei sim pen in ki-um ing. Nang zong na simgaih khit ciangin dikna sak penpen khat hong genkik ve leh, Tawng, na pa’n zong hong gen kaih teh!

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...