Skip to main content

Posts

Showing posts with the label Zomi History

Falam ထဲ ရွိ Buannel

Zawgyi Version: ဖလမ္းၿမိဳ႕နယ္ ထဲတြင္ပါဝင္ေသာ Buannel ေဒသအား တိက်ေသာ အသိအမွတ္ ျပဳျခင္း ရယူႏိုင္ရန္ လူထုကေန အစိုးရ ထံ တင္ျပ ေလွ်ာက္ထား သြားမည္ ျဖစ္ေၾကာင္း ကို CH မွ သိရွိရပါ သည္။ ၎ Buannel သည္ ဖလမ္း ႏွင့္ တီးတိန္ စပ္ၾကားတြင္ တည္ရွိၿပီး အဂၤလိပ္ေခတ္ အခ်ိန္တုန္းက နာမည္ သတ္မွတ္ျခင္းသာ ရွိ ၍ နယ္ေျမ နယ္နိမိတ္ ကို ေျမစရင္း ဌါန မွ တာဝန္ယူ ကြင္းဆင္း တိုင္းထြာျခင္းမ်ား ျပဳလုပ္ သြား ရန္ ေလ်ာက္ထားဖို႔ အစီအစဥ္ ရွိသည္။ ဇူလိုင္လ (၇)ရက္ေန႔တြင္ က်င္းပ သြားေသာ Falam Prospect Workshop အစည္းအေဝး တြင္ Tuicirh ေက်းရြာ ဥကၠဌ ျဖစ္သည့္ Pu Hram Kung က "ဘိုးေဘး ေခတ္ ကတည္းက နာမည္ သာ ရွိၿပီး ေျမစရင္း ရံုးကေန နယ္နိမိတ္ တိုင္ထြာျခင္း ျပဳလုပ္ သြားတာ ကို ေတာ့ မသိခဲ့ ဘူး"လို႔ ဆိုသြား ပါသည္။ ထို workshop တြင္ ခ်င္း ျပည္နယ္ သစ္ေတာ ဝန္ႀကီး တာဝန္ ယူေနသည့္ Pu Mang Hen Dal က "မၾကာခင္ မွာ ဖလမ္း ၿမိဳ႕နယ္ထဲ မွာ ရွိေသာ Buannel ႏွင့္ Zatual ေဒသ ေတြကို မိုးႀကိဳး ဝိုင္း(Reserved Forest) အျဖစ္ ျပဳလုပ္ သြား မယ္" ဟု ေျပာၾကား သြား ခဲ့ ပါသည္။ ထိုသိ့ု႔ မိုးႀကိဳး ဝိုင္း အျဖစ္ ျပဳလုပ္ ႏိုင္ ဖို႔ရန္ သစ္ေတာ ဌါန ကေန...

Len Nupa is being attacked!

Len Nupa ကို ခိုးယူရန္ႀကံစည္ျခင္း &&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&  ကမာၻ့ ေနရာ အႏွံ့အၿပား၌ ေတြ႔ရေသာ လူထုႏွင့္ ဆိုင္ေသာ သစ္ေတာ (Community Forest)လို႔ ေျပာဆို ေခၚေဝၚၾကေသာ ေတာအုပ္ ေတာနက္၊ သစ္ပင္ ထူထပ္ေသာ အရပ္ ႏွင့္ ရႈခင္းလွပၿပီး ရာသီဥတုကို ထိန္းခ်ဳပ္ ေပးေသာ ေနရာ အခိ်ိဳ႕ ကို ထိန္းသိမ္း ေစာင့္ေရွာက္ ရန္ အေရးႀကီးေၾကာင္း ကိုနားလည္ သေဘာေပါက္ ပါသည္။ Falam Prospect Workshop လို႔ အမည္ တပ္ေခၚ ထား တဲ့ အစည္းအေဝး ကို ဇူလိုင္လ ၇ ရက္ေန႔က ျပဳလုပ္ က်င္းပခဲ့ရာ ဖလမ္းလူထု က "ဖလမ္း ၿမိဳ႕နယ္အတြင္း ၌ တည္ရွိေနေသာ Buannel ကို ထိန္းခ်ဳပ္ထားတဲ့ သစ္ေတာ (reserved forest) လုပ္ဖို႔ ရန္ အစိုးရ ထံ ေတာင္းေလ်ွာက္ သြားရန္ အစီအစဥ္ ရွိေၾကၾကာင္း" ဇူလိုင္လ ၁၀ရက္ေန႔တြင္ the Chinland Herald ဝဘ္ဆိုဒ္ စာမ်က္ႏွာ တြင္ ေဖာ္ျပထား ပါသည္။ သူတို႔ စာမ်က္ႏွာ ထဲမွာ ခ်င္းျပည္နယ္ သစ္ေတာ ဝန္ႀကီး ဦးမန္ဟင္းဒါလ္း က "မၾကာခင္မွာပဲ ဖလမ္းမို႔နယ္ထဲ၌ ရွိေသာ Buannel ႏွင့္ Zatual ေဒသ ကိုလည္း Reserved Forests အျဖစ္ ျပဳလုပ္သြား မည္လို႔ ေျပာၾကားေၾကာင့္" ht...

Buannel atangin Lennupa ah

Buannel hi Kaptel hmar lam melthum vel a hla ah a awm. Kaptel chu chin state, tedim sub division chhunga awm a ni. Kaptel atngin a panna tur kawng hnatlangin an lo sial thin. Tunah pawh Motor Cycle kal theihna turin Kaptel VCP pu Do Za Thawng hovin an sial mek a ni. Buannel hi acre 10 vel a zau ni in tuifinriat zawl atangin 7,256 feet a sang a ni. Tlang pahnih infin in a siam hmun nuam deuh mai a ni. Tlang chip anih angin thli a thaw heuh heuh renga, pangpar chi hrang hrang an par vul chuk reng bawk. Ramngaw chhah tak in a hual chhuak vek bawk. A laiah luite kawi kual nalh deuh a luang bawk a ni. Pu Thuam Thawng chuan Kaptel khua hi kum 1867 ah a sat a. Khua leh khua indo hunlai anih avang chuan ral ven awlsam nan Suangzang leh Tuitawh khua a din belh a. Ral awm leh awm loh kum khatah vawi thum tal enthla turin pu Kai Tuah chu mawhphurhna a pe a. Nikhat ral enthla tur in a va kal a hmun nuam deuh mai hi a hmu a. Chulai hmun a khaw din dan tur a ngaih tuah ta a. A va kal leh a khua...

PUTE PATE PHUHSA SIALKALGAM

PUTE PATE PHUHSA SIALKALGAM -J. Thang Lian Pau | Sept. 30, 2006 Mizoram State-ah minama sim theih – Mizo, Mara, Lai, Hmar, Paite (Zomi) leh, Zo suan a hilo Chakma leh Bru (Tuikuk) cihte teenna gam ahi hi. Mizo tenState; Mara, Lai, Chakma ten Autonomous District Council; Hmar ten Sinlung Hills Development Council; tun Bru ten Special Development Project for Western Belt of Mizoram cihte tawh om dimdem zo uh hi. Zomi ten bel neih nei nai loin mi nung i delhdelh lai hi. A tomin Mizoram pen minam tuamtuam teenkhawmna leh minam tuamtuamte gam a kikhilkhawmna State ahi hi. Ei gam zong Mizoram State in hong huam kha cihna hi. A hih leh, Mizoram sunga eimi ten i Gam i Minam i cihcih uh bang hi ding hiam? A minamin ci leng, Mizoram pen eimi tamna mahmah hi in, pau zanglai tawh zang nawnlo tawh a vekpiin milip tul zakhat (100,000) nuai kikia lo ding hi. Pau zanglai pen milip tul sawmthum (30,000) pawl kipha kha ding hi. A gamin ci leng, Mizoram suahlam Leisanzo khua panin mallam ...

ZBC Mangpha by Paul Thangpi

ZBC Mangpha! I theihsa mah bangin tulaitak March 21 – 24, 2013 sung Carson Baptist Church (Khalkha pawlpi), Satawm Veng (Kalay Station lamkawi gei), Kalaymyo ah a (21) veina ZBC Triennial meeting om in ZBC pan CBC ah kikhel khinta hi. ZBC hong pianna thu atom in Khamtung ah Christian hong tam semsem in Association (3): TBA (Tedim Baptist Association), FBA (Falam Baptist Association) leh HBA (Hakha Baptist Associaiton) hong omta hi. Hih Associaton 3 te Convention khat a din theih nang Constitution Drafting Committee Falam Baptist Church ah October Kalnunung leh November Kalmasa 1952 sung thu kikupna om hi. Convention min ding kikupna ah Rev. Hau Go in  “I min dingin Tedim, Thahdo lemten Zo kici in, Falam lamten Laizo kici in, Lusei ten Mizo, Hakha ten Zotung, Zophei, Zokhua, Ganggaw lamten Zo acih uhciang Yaw, Mindat ten Jo ahk Cho, Paletwa ten Khomi kici ihihmanin Zomi hileh i tangmin (original name) lah hi in khamtungmi bup huamkim pen ding hi”,  ci-...

ZNC propagates in 1990 Election

Zomi National Congress Zomi National Congress party (ZNC) is one of the political parties registered to military government of Myanmar in 1988, under the multi-party election law. The name Zomi wastaken to denote our true identity as we call ourselves “Zomi”. “Zomi” known as Chin in Myanmar, is one of the ethnic groups who signed Panglong Agreement in 1947 to join Union of Burma. The party headquarters was located at Tiddim, Chin State. Zomi people from Tiddim,Tonzang, Kalemyo and Tamu township joined the party to be their national party and it was the strongest ever among its people. The party has been able to educate the people about democracy and human rights during the campaign for election. The main objectives of the party are :-  To proclaim our national identity, “Zomi”,-  To establish democratic government and federal union of Myanmar,-  To implement free market economy in Myanmar,-  To respect the Panglong Agreement and its democratic ri...

Zomi Movement (History)

ZOMI KHANGTHU KANNA (AD 1900-1980) 1901 Lushai hills Census masa pen; mihing 82,434 omin Paite pau zang 2,870 om hi. 1903 Missionary School masa pen Haka-ah kiphuan. Paite Sintungbu Vialphung Tombing & Rev.  David E Jones. ten bawl. Tedimah Tan 4 Sang kiphuan. 1904 Dr. E.H. East-te nupa Khalkha tung. Zomite palik tum cilna; Zo palik kiphuan. Sila kiphiat. Zogamah Kawllai sang kiphuan. Thuam Hang leh Pau Suan tui kiphum. Lushai hills L.P. School Exam masak pen. Khristian biakna ngeina siangtho-a kiteeng masa pen Hrangsaipuia leh Saimanliani. 1906 Lushai hills-ah Sunday School Exam neih masak pen. 1907 Zogam bup Tuiphum Pawlpi khoppi masa pen Haka-ah kizang. Zomi (Chin hills) Pastor masa pen Thuam Hang. Manipur State Durbar kipan. 1910 Rev. Joseph Herbert Copte-te nupa Tedim tung. Cope topa in Tedim, Falam laimal bawl. Dr. J.H. Woodin-te nupa Khalkha tung. Pau Cin Hau Pawl “Laipian’ kipan. Chin hills-ah Sila kibeisak, Khua gamgi kibawl. (May 7) Dr. Peter Fraser ...

History of Guite Family

Thu masa: 1.     Songthu leh anaunu Nemnep kiteng: 2.     Nemnep in mang lamdang man: 3.     Nemnep nausuak: 4.     Naumin phuak: 5.     Ni pan a piang Guite: 6.     Guite leh Thahdo ki unau ahihna: 7.     Cimnuai-ah Guite hong khanna: 8.     Cianlai-ah Songthu: 9.     Nigui: 10.  Gui Gen: 11.  Guimang: 12.  Mangsum: 13.  Guite in Cimnuai a nusiatna:       1)     Bangkua sung:-       2)     Biakna:-       3)     Siksek:-       4)     Galvai sa vai:-       5)     Tangko:-       6)     Upa vaihawm:-       7)     Siampi pal am:- 14.  To neih kipatna:- 15.  Govum:- 16.  Tonmang:-  A zom ah:       1.     Tedim k...