Skip to main content

ZBC Mangpha by Paul Thangpi

ZBC Mangpha!

ZBC Mangpha by Paul Thangpi

I theihsa mah bangin tulaitak March 21 – 24, 2013 sung Carson Baptist Church (Khalkha pawlpi), Satawm Veng (Kalay Station lamkawi gei), Kalaymyo ah a (21) veina ZBC Triennial meeting om in ZBC pan CBC ah kikhel khinta hi.


ZBC hong pianna thu atom in

Khamtung ah Christian hong tam semsem in Association (3): TBA (Tedim Baptist Association), FBA (Falam Baptist Association) leh HBA (Hakha Baptist Associaiton) hong omta hi. Hih Associaton 3 te Convention khat a din theih nang Constitution Drafting Committee Falam Baptist Church ah October Kalnunung leh November Kalmasa 1952 sung thu kikupna om hi.

Convention min ding kikupna ah Rev. Hau Go in “I min dingin Tedim, Thahdo lemten Zo kici in, Falam lamten Laizo kici in, Lusei ten Mizo, Hakha ten Zotung, Zophei, Zokhua, Ganggaw lamten Zo acih uhciang Yaw, Mindat ten Jo ahk Cho, Paletwa ten Khomi kici ihihmanin Zomi hileh i tangmin (original name) lah hi in khamtungmi bup huamkim pen ding hi”, ci-in thusung hi. Rev. Sang Ling, Hakha sungpan a upa pen hong dingin “Tu a Saya Hau Go gen manhi ka neu lai in Yotlang pan i piang hi ci-in hong kigen hi. Zo pen i tangmin hi. Lai pen i minam min hilo hi” ci-in gen hi. Hih thu agen khit ciangin a gal-a atu Rev. Sang Fen, amau Khalkha lam-a upa pen nihna pa khut van phei in, “Bangci nasa a, Saya?” ci-in dong hi. Rev. Sang Fen dingto in “Kei thukim ing, Zo pen i minam min hi, kei zong Zo-khua a pastor sem hi ing” ci-in gen hi.

Hibangin Sia upa pen tegel in athukim khit uhciangin Khalkha lam tengin Rev. Hau Go thusun thukim pih in Zomi Baptist Convention min zat dingin teel in March 5 – 7, 1953 sung Saikah khua, Thantlang Myone Mipi khawmpi (general meeting) ah Convention min kipsak hi.


Kua ten ZBC Kipsak

March 5 – 7, 1953 Saikah khua, Thantlang Myone a General meeting ah mipi 3,000 kah hi.  Saikah khua pen Tedim pan ni 7 – 9 pai na ahihmanin ei TBA (Tedim lam) pan mi (10) zong phalo ci hi.  Falam lam pan mi (200) kiim pai hi. Adang mi 3,000 sung pan 2790 te Khalkha leh Thantlang pan ahi uhhi. Tua ahihmanin ZBC piankhiatna akipsak Khalkha te 90% ahi uhhi.


Kua ten CBC ah hong Khelsak

Tutung ZBC a (21) veina Triennial meeting ah mipi (500) kiim kah hi. Tu laitak ZBC sung ah Association (28) om hi. Tua sung ah ei Zomi lam association (5): KVBA (Kalaymyo sung), TAB (Mualbem, Thaangkai lam), ZBA (Zo or Zou lam), SRBA (Sihzang lam) leh KBA (Kuki, Thahdo) kihel lai hi. ZBC pan CBC akikhel nang Vote piak ding ciangin KVBA delegate teng pai khia uhhi. KVBA pen ZBC sungah association lian pen pawl hi-a sumpi zong tam in delegate mi zong a tampen akah zel ahihi. Tua ahihmanin Vote pia ding delegate mipi (500) lak ah ei Zomi akici thei ding mi atampen leh (40) kaan hilo ding hi. Tua ahihmanin ZBC pan CBC hong khelsak amau 90% ahi uhhi.

Ngaihsut huai thu

Khamtung bup tuiphum teng kipawlna min ding Zomi Baptist Convention (ZBC) akipsak amau mah hi in  Chin Baptist Convention (CBC) ah akhel amau teng mah ahihi. Zomi kizat nangin ei Zomite in politic peuh sem a zuau thu leh zawhthawh thu tawh Zomi min akizang hilo hi. Ahizongin Zomi pan Chin kikhel nangin amau bang sem uh hiam? Hih thu tu phingphing a kipan hilo hi.  Tu ma kum 20 lai Dr. Chum Awi in ZBC General Secretary asep lai pek pan politics hoihlo, zuau leh zawhthawh thu tawh na asep uh tu in a zo pan ahihi.

Ei Zomite amau bang liangin Biakna sungah Politic sualpoi kisem lo hi. 1995 kum a Zomite ZBC pan i taikhiat zong hih Politics te hang ahihi. Zomi pan Chin kikhel nangin tu-ma khang khat hun pek pan nap tawlh liang-a akikup, Politics siava nono sem-a Zomite langpan theih zah-a hong langpang den, nawlkhin theih zah a hong nawl khin,  i deih peuhpeuh hong nial-in i sawm peuhpeuh hong khaktan den uh ahihi. Pawlpi tampi kitawng kilai sak-in si le nai hong suah-a, minnam bup hong khasia sak in Pasian sathau nilh sa ZBC pan CBC ah hong khelsak uh ahihi. Nuam a sa ding uhhiam?... Pasian in thei ta hen!

ZBC aw na khasia na lungngai kei in ko khangthak Zosuan tuailaite in ma hong zomto zel ding hi ung. Ni khat niciangin Sun Ni bangin na tangkik ding hi. Hai bang hong ngak lai in. ZBC Mangpha!

Lungsim tawh kituaklo i om khak leh kitelsiam ni maw.
Paul Thangpi (Pau Pian Thang)
Offenbach, Germany

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...