Skip to main content

Kum 20-28 te Simding leh Zuihding Thu

HIh lai pen na luat ngah dong phial in sim in .
Kum 20 a pha khin gual lian pen lei tung nuntakna ah a hoih pen hun a hi hi. Ih pumpi a ki khel mah bang in nuleh pa te zong a pi cing in ong mu ta uh hi. Hih gual ih phak lian lai tak in sum zon hun ding zong ki pat thei ta hi a, mai lam ah gual zawh na ding in zong ki pat theih hun a hi hi.

 Pawl khat te’ in hih gual ih phak lai tak in nasep lian pi ki pat ding pen nau pang lai lua hi hang ci in , a hi zong in hih pen a hun hoih pen gual zawhna ngahna ding ki pat ding hun hoih pen a hi hi. Kum 20 gual na hih leh hih teng ciam teh in zing ciang mah mah in ki pan pah lian in.

1. PILNA SIN LAI IN
Na pilna sin man ta hi ci in khawl kha kei in. Na sin beh lai ding ki sam hi. Pilna sin beh in cih tak ciang in nasep tawp inla MBA vala in cih hi lo hi. Na sin theih khem peuh sin ding cih na hi. Bang mah mel lo na tawh hun bei sak lo in , man piak kul lo pilna sin na tam pi om in tua tak ah na pai man kei leh zong online pan in sin in zong in.

2. KHIALH DING LAU LUA KEI IN 
A man lang lua in ih sep nop ciang ki khial thei hi. Khialh ding lau lua in sem kei leng ki zo lo zel ding hi. Nasep khat peuh laih ding nop sak loh na hoih sak loh na te’ laih ding khawng ki kih ta thei hi. Mun thak ah gual zawhna ih ngah ding lam sang in kih ta in lung hi mawh in ki om thei hi. Na ciap teh ding khat in bang zah vei khial khin cih sang in bang zah vei gual zo khin cih ding thu pi hi.


3. SUMZAT DAN , KHOL DAN SIAM IN
Hih pen na tel loh a pha mawh hi. Na sum zat tawh ki sai bang ci bang in zat siam ding cih thu pi hi. A sayin bang in bawl ding hi leng kum 25 na phak a ki pan kha khat 20000 khol ding. A hih kei leh sum zian bawl ding ci leng , kum khat in a met 5% hi leh kum 65 na phak ciang in a vek in ( 300 millions) val bang nei zo ding hi teh.


4. LAI GELH IN 
Ngiim na nei in lai ah gelh in. Ciam teh inla lai bu khat sung ah na sum lawh na tawh ki sai , na ngiimna , nasep nop n ate lim tak in ngaih sun in gelh khia in. Tua dan gelh na tawh ngaih sut huai thak ngah in a hoih zaw lam pi ngaih sutna ki beh lap ding hi.



5. EXERCISES BAWL IN , THU NGEN IN
Pumpi ci damna ding in ki mawl in , lung sim ci damna ding in ki mawl in thu ngen in.

6. KUA MAH TAWH KI TEH KAK LO IN NA NGIIMNA TE’ KHAH SUAH KEN
Na lawm na gual te’n bang nasep nei, sum bang zah lut cih te en in lung kia ken. Na ngiimna na tup na a tang tun na ding hun pia in han ciam in.

7. PIAK KHIANA HAN CIAM IN
Ngah kikna ding lam en lo in piak khiat na ah na hih zawh zah in han ciamin. Sum leh paai neih leh lam bek ki pia khia thei cih hi tuan lo in na pilna , na siamna khat peuh tawh mi te’ a ding na huh zawh na ding in han ciam in.

Kum 20 gual in na hoih na lian pi sep na ding ki pat na ding a hoih pen hun hi ci in han ciam in tha la ni.
Credit Gentleman Magazine
ZNJ

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...