Skip to main content

Cing Khup leh Ngam Bawm Ni

Ih theihsa mah bangin February 14 ni pen Valentine’s Day (csp fo lrsm:ae.- Cingkhup le Ngambawm Ni) kici,leitung gam tampi le pawlpi tuamtuamte (gtn: Anglican, Lutheran) in ni thupi/pawibawl ni khat-a a zat uh ahihi. 

Cingkhup le Ngambawm Ni  a   kicih   zah   khatin   lawm   kingaite   tukhawm   khawlkhawm   uh   a,   letsong tuamtuam ahi zongin card tuamtuam ahi zongin a kipiak ni uh ahi hi. Tu hun ciangin lawm kingaite bek zong hinawn lo, nupa a hikhinsate leh a kingai nai het lote nangawn in zong ki-itna nosuahsakna leh kingaih theih na dinga kimuhkhopna ni-in zang uh hi. Kingaih pah na ding hi ta se kei leh gual-en loh na ding, cihna tawh tangval khat in nungak khatpeuh niangtuisai peuh ansai peuh ah zawnin paipih thei hi. 

Hun danga i hopih ngam het loh khatpeuh zong hih Cingkhup le Ngambawm Ni paulamin kisam khia thei, kizawn khia thei bilbel ahih manin hih Ni hong tun ding kaal kingaklah thei gige hi. Hih bang Ni hoih hong piankhiatna thu tawmkhat kikum ni! Valentine’s Day pen Saint Valentine min kipuasak hi-a, a taktakin bel Valentine Ni cihna hi lel hi. Hih St. Valentine pen kiten khuan a ngah lo lawm kingai galkapte a kitengsak sim zel pa hi-a, lawm kingai kiphal lote a lainat mahmah khat ahi hi. 


Tua banah upna hanga bawlsiatna a thuak thu-um mite zong ahih theih zahin huu-in huh-a, Zeisu itna a lakkhia den khat zong ahi hi. Tua banga na hoih tampi a sepna hangin thongkiat lawh liang zel ahih manin pahtawihuai kisa hi. Tua hi-a, ama min a pua ni khat sehkhiatna tawh pahtawi dingin kithukim ahih manin Valentine’s Day dingin Eastern Orthodox pawlpite in July 6 ni seh uh a, Western pawlpite in bel February 14 ni seh uh hi. Western pawlpite mah thahatzaw uh hi ding hi ven amau seh ni ahi February 14 ni pen Valentine’s Day ni-in kithei zaw leh kizang zaw ta hi.

Thu-um khangnote aa dingin hih Cingkhup le Ngambawm Ni pen ni thupi khat mah ahi hiam, ei tawh kisai maw kisai lo, ei aa dingin zat huai maw zat huai lo, zawl la khawng e leh – sak huai maw sak huai lo, cih dotna tuamtuam om thei zel ahih manin Laisiangtho (LST) in ki-it kingaihna tawh kisai bangci gen hiam, cih a tomin kikum ding hi hang.

Lawm kingaihna tawh kisai Pasian ngiat in thupi sa ahih manin LST Lui bu 39 sungah bu khat (Solomon La) pen ki-it   kingaihna   kammal   bekbek   tawh   kidimsak   hi.   Pawl   khatte   in   hih   Solomon   La   pen   Zeisu   in   pawlpi   a   itna   a genna hi, ci mawkmawk uh hi. Hi het lo hi. Ki-it kingaihna bekbek mah kigen a, a kingai mawkmawk ciang bek zong hilo-in a kitengkhin ta (nupa khinte lupna siangtho, Heb 13:4), sung le pua a kisel/kituam a om nawn lo zah dongin   kigen   ngiatngiat   hi.   

Hoih   kisakluatna,   namtui   kisakna,   limci   kisakna,   kilunggulhna,   khat   le   khat   nop kisakna, lungsim khempeuh suahkhia-a kikholhkhopna-a kipan (genngam/hang nong sak luat leh LST gen banga a gen ngam nai vet lo hi lai) ki-it kingaihna tawh kisai vive ki-im vetlo hi. Hih a ki-im vetlo teng mah zong a thu-a kigen bek hilo-in la-a kisa, numei pasal a kidawng ngiatngiat uh hi-a, mun khatkhatte ah bel sakhawm (chorus) ngiatngiat zel uh hi. Israel-te bang in hih Solomon La pen Paisan Pawi a bawlsim (kumsim) ua mipi mai ah a simkhiat det khat uh ahi hi.

Tua hi-a, ki-it kingaihna thu kikupkhopna, ki-it kingaihna la kipaihna leh ki-it kingaihna hanga i kholhkhopnate pen Pasian ngiat in thupi a sak ahi hi. LST Thak Pasian kammal ahih zah khatin LST Lui zong Pasian kammal mah hi a, Matthew/Mark/Luke Pasian kammal ahih mah bangin Late/Paunak/Solomon La zong Pasian kammal mah hi. Pasian in Kha sungah kibual-in nuam i sak ding hong deihsak mah bangin itna siangtho sungah kibual-in nuam i sak ding zong hong deihsak hi. Khangnote in ki-it kingaihna ah nuamsa-in (siangtho nuntakna nei veve) nupate in zong ki-it kingaihna sung mah ah a nuam thei pen-a a om ding uh Pasian deihna ahi hi.

Lian Muan Kim, PhD     


Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...