Skip to main content

914 Zomi leh 2014 Myanmar Census


Sapna ngah

Leitung kiuli pan Zomiten I ngak lah mahmah 2014 Census (milip kisimna) leh 914 Zomi (Others) vaitawh kisai in ZCD (GS) Pu Gin Kam Lian  29-5-2015 ni-in Naypaytaw Meeting akah na mun MCC Hall ah Political Party 50s, Mualmi Thautawite, CSOs leh Mualmi Vuanzite, UNFPA, UNO Palaite, Ambassador (Gamdang a Palai, Kumpi gam khat le gam khat kikal ah gam vaisaite) mimal 200s Kim in President U Then Sein, BJ Nambia, U Khin Yi te thu gen va ngai uh hi. Tuamun pan Laibu khattek hongciah pih uh a, tua laibu pen 31-6-2015 in Pu Gin Kam Lian kiang a tenna Inn ah I vai dong kawm in ka vasim kha hi.

Milip Kisimna
March 30-April 2014 I gambup milip kisimna pen 1983 kum khitciang  kum 30 hal a masa pen milip kisimna ahi hi.
I Gam Milip Phazah
1. 1973 in 28922802,
2. 1983 kum in 35315623,
3. leh 2014 in 51486253.
4. 29May 2015 ni aa kipulak pen mi sazian Millions 51.48 hi aa 31 August 2014 aa kipulak pen Millions 51.42 a hihi. A masa leh a nunung pen tul - 70 kim kipelh hi.
5. A kila mi sazian pen Millions 51 val ( 51486253 ) hi a, tua lak ah Kachin, Kayin leh Rakhine gamkee aa ki la zolo Upmawh mimal 1206353 zong ki hel hi.
 A theih huai thu khat ah 1948 khit I gam in Mangkaangte khut sung pan in suaktakna hong ngah khit phet in, I gamsung ah mualmite kineuet kisimmawhna te hang in kilemlohna buaina hong om vengvung a hihman in khat vei mahmah zong gambup milip phazah lian’ kigen khia thei nailo hi( Mun khempeuh ah milip simin kipai ngamlo).

Chin State miphazah
1. 1973 in 323295,
2. 1983 kum in 368949 leh
3. 2014 in 478801.
2014 Kum milip kisimna ah minam phazah hilo in State sung a milip omzah
1.  Shan State 5824432s,
2. Rakhine State 3188807s,
3.  Mon State  2054393s,
4. Kachin State 1689441s,
5. Kayin State 1574079s,
6. Chin State 478801s,
7.  Kaya State 286627s
2014 Kum milip kisimna ah minam phazah hilo in Division (Tai) sung a milip omzah
1. Yangon 7360703
2. Eyawaddy 6184829
3. Mandalay 6165723
4. Sakaing 5325347
5. Pegu 4867373
6. Magui 3917055
7. Naypaytaw1160242
8. Tanentary 1408401

Milip simna ah Pasal Millions 24.8s val a Numei  Millions 26.6s val hi. Milip a tampenna mun Yangon Division, Ayeyawady Division leh Mandalay Division hi in  I gam milip pha zah ii 12%  hi.A kila milip sazian lak ah 70 % bang khuata ah teng a, adangte  30% khuapi ah teng uhi. Hih milip kisim na Sazian a hih leh nasep neilo 4% hi.

Banghang 914 Result Hong Puang Khialo?
1. “Tu aa milip simna aa kihel ding aa kilawm Minam leh Biakna list pen a kibawlsan laitak hi aa 2016 kum kipat pan in kipulak ding hi ci in '' U Khin Ye in gen hi ci-in meeting kah Pu Gin Kam Lian in gen hi.
2. “Tua Myanmar Census 914 code tungtawn in, tangkona bangmah aomloh mahbangin code omsa te zongh, a code tungtawn in, tangkona bangmah om tuanlo aa, 914 hita leh code omsa te hita leh a kibang a hihi” ci-in Pu Gin Kam Lian in hong gen hi.
3. “914 a minkhum Rohingya, Zomi, Dawei, etc khempeuh in sun annekna ah Pu Khin Yi le Kum Pipa kiang kapai uh aa, lungkham het kei un, lungkham nang bang mah omlo hi hong ci uh hi” ci-in Pu Gin Kam Lian in hong gensawn hi.
4. Tua result pen minam phazah hilo in State sung a milip omzah leh Division sung a milip omzah bek hong kipuang khia hi a, nidang ciang 135 + 914 vai hong puang khia lo ding uh hi, Code pi a piate leh 914 tebek hong kipuang khia ding hi ci-in Pu Gin Kam Lian in hong gen lai hi. Tua a hihman in Chin Code nuai a, pia kha peuhmah Tedim, Zo, Siyin etc khempeuh Chinte a hi uh. Chin pen Kawlpau hilo in Tedim Pau, Zo Pau hong suak ta hi. 914 Zomi a hih leh Zomi a hihi.
5. Minam phazah a diktak in hong kipuang khia leh I gam kitelna a naitawh Politics aleh luang ding lau uh hi.
6. States leh Divisions a tuamneih lo, Kawlte a hilo, Kala vomte lian’ lah a hilo, i gam sung ah kizel Patee minam kicite pen a tawmpen million 16 omding in kilam en hi. Pu Cin Sian Thang in “UN Representative pa in Pateete pen Kawlte sang tamzaw a hihman in minam list hong ki phuangkhia paklo ding hi-Kumpi lamten lem salo hi” ci-in hong gen hi ci hi. “A hihhang no 914 Zomi vaipen lungkham nang bangmah omlo hi hong ci lailai hi” ci hi. Hihpen a ki imcip thusim ci-in ka gengen khat hi.
7. Minam vai leh Biakna vai ah Patee leh Muslimte hong lau pian ahih manbek hi uh a ei 914 Zomite bel I deih ngahpeuh mah ding hihang, Ethnic Coding vai pen 2016-Kum sung Ethnic Political Party Makai teng tawh kikum masa ding in Biakna tawh ong suak khawm ding ci-in Kumpiten ngienpi tawh hong vat ta uh hi.
Zomi Movement
Kongit u le nau Zomite aw a taitheilo Zomi I hihna cikmah hun in kitai suak ngeilo a, hong kiciapteh nailo bek hi. Pasian nasemte atelloten a koko hang, a nasep uh hanciam semsem uh aa a ngah ding hamphatna in a ngak gige lam a tel mah bang un, Zomi I hihman in kim le pam pan hong ki ko kawikawi ding a I maiah lametna hoih tampi in hong ngak gige cih tel kawmkawm in cikmah hun in I lungkiat ngei loh ding hizaw hi. Tua ahih man in lungkiat nang leh thanem nang bangmah omlo hi, I gam I lei ah Zomiten thu vaihawm nang I hih theih zahzah hanciam toto peuh leng Pasian hawm sunni hong tang semsem ding aa, Zogam hong paallun hak nawn lo ding hi.
Zomi in ka piang;
Zomi in ka nungta;
Zomi in ka si ding.

Cin Lian Khai

Comments

Popular posts from this blog

Zomi: Who They Are

Zomi Total population ca. 2,500,000 Languages Various Kuki , Mizo , Chin , Naga , Paite Religion Christianity , Animism , Buddhism , Laipian Related ethnic groups Naga , Meitei , Hmar , Mizo , Kuki Zomi [1] is the name of a major tribe found in various parts of South and South East Asia. The term Zomi meaning, Zo People [2] is derived from the generic name 'Zo', the progenitor of the Zomi. They are found in northwestern Myanmar, northeastern India and Bangladesh. Anthropologists classify them as Tibeto-Burman speaking member of the Mongoloid race. In the past they were little known by this racial nomenclature. They were known by the non-tribal plain peoples of Myanmar, Bangladesh and India as Chin, Kuki, or Lushai. Subsequently the British employed these terms to christen those 'wild hill tribes' living in the "un-admiral. They are Zomi not because they live in the highlands or hills, but are Zomi and call the...

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cihtawh kisai Debate

CHIN, ZOMI, MIZO, ZO cih minvai tawh kisai India gam aom ih mipihte kikupna, Debate bawlna hi. Sausimsim in alunglut velvelte bekin atawpdong simzo bekding hi. This is the outcome of the debate about our nomenclatures like Chin-Kuki-Mizo-Zomi on FaceBook – Zolengthe Group. The debate Vaphual shows that every one of us clearly know who we are – We are Zo, but some opined that Kuki nomenclature should be used as it is recognised nationaly and internationally. This is the starting point of the debate: Dear friends, MIZO=ZOMI, then is it something like both side of a coin? If it is so, then there is no chance of sitting under one administrative umbrella. Another Point: Mizo or Zomi ~ Which one should be the right word? I know You will say both. But according to Pu T. Gougin, Founder President of Zomi National Congress, “The land come first and then the people” therefore, it should be Zo… Mi….. that means Zo = Land and Mi = People. He further argued that MIZO is a wrong word; ...

Dr. Chin Do Kham Tangthu

Dr. Chin Do Kham Biography Education     Scholar in Residence for Ph.D. Educational Studies Program at Trinity International University, Chicago, USA, May 2003-August 2005.D., Intercultural Studies, Trinity Evangelical Divinity School of Trinity International University, Chicago, 1998.Min.(Doctor of Ministry in Pastoral Leadership), Oral Roberts University, Tulsa, OK, 1994.Special Study Program at Jerusalem Center for Biblical Studies, Israel, 1996. Educational Administrative and Teaching Experiences Adjunct Professor of Missions and Leadership at Myanmar Evangelical Graduate School of Theology (MEGST), Myanmar since Fall 2008 to PresentAssociate Adjunct Professor of Graduate School of Theology at Global University, Springfield, MO, USA 1996-present.Professor and Director of M.A. Missions Program and taught Leadership and Missions courses for M.A./M.Div./D.Min. courses at Oral Roberts University (2006-2008)Dean of Students and Professor of Missions/Leadership at Asia Pacific T...